Tredje Swoonväskan

Jag opererade foten nu i december, och om man ska sova en natt på sjukhuset måste man ju ha en ny väska med prylarna man behöver! Detta är modellen Evelyn från Swoon Patterns i USA. Tygerna har jag haft jättelänge men inte kombinerat förrän nu.

Det är så snyggt att sätta en metallstopp i slutet av blixtlåset! Ser proffsigt ut.

Eftersom jag är journalist känns ju det här fodertyget helt perfekt. Köpte det i New York 2011. Det finns en blixtlåsficka i ena sidan och i botten ligger en stadig platta.

Blixtlåset sydde jag fast mellan infodringen och fodret, det är den snyggaste lösningen tycker jag.

Väskan rymmer en hel del och är inte tänkt att användas som handväska. Funkade utmärkt för en övernattning!

Och här ser man på ett ungefär hur stor den är.

Handbagage 2.0

Jag blev så nöjd med väskan jag sydde till min vän Elin att jag var tvungen att sy en till mig själv också.

Jag skulle åka till Paris i september, och då kan man ju inte komma med samma handbagage som man hade till Kreta i juli. Fransmännen skulle skratta och peka finger.

Det här är den tredje versionen jag gör av min handbagageväska om man räknar in prototypen. Den är ännu något bredare i botten men lika hög som prototypen. Dekoren är Kaffe Fassett som jag applicerat.

Andra sidan.

Precis som Elins väska har denna modell en slimmad profil.

Satinsömmen som jag använt är plattare än vanlig sicksack.


Detta lilla bling-bling ser ju ut som det vore skapat just till den här väskan eftersom de stämmer så bra i färg, men det är en nyckelring med motiv från The Cosmati Pavement, som är ett fantastiskt mosaikgolv framför högaltaret i Westminster Abbey. Det lades redan år 1268!

Man kan hålla ihop väsköppningen med ett magnetlås. Jag valde samma tråd att sy med som jag använde till applikationerna, trots att det skiljer i nyans mot linnetyget. Jag väljer att se det som ett designval…

Väskfötter ser alltid snyggt ut.

Det här ska ju egentligen bara vara en sorts bärkasse och har ingen komplicerad inredning. Men ett par fickor finns det och en stabil bottenplatta. Och så är det ju så snyggt med en infodring i samma tyg som utsidan!

Et voilà.

Ännu en väska

Allt började i somras med att jag ville ha en lite stabilare ”kasse”, det som på engelska kallas tote bag, en väska som kan rymma en bok, en tidning, en ipad osv. Bra att ha på resa. Den väska jag tidigare använt var på tok för mjuk och sladdrig.

Först sydde jag en prototyp:

Den är gjord av lite resttyger som legat länge, men den blev rätt fin ändå. Mellanlägget är Vildona.
Men jag tyckte att väskan blev lite väl konformad – botten blev för snäv. Och så ville jag göra den något mindre hög. Så då blev det den här väskan, som jag skriver om längre ned på sidan.

Jag blev väldigt nöjd med den här väskan, men möjligen blev det lite väl mycket ”väska” och mindre ”kasse” eller ”tote bag”. Mellanlägget är Decovil, som påminner om läder.
När min vän Elin Olofsson kom ut med sin andra roman, ”Till flickorna i sjön”, uppvaktade jag inte med blommor utan med en väska, och då gjorde jag en tredje variant av min tote bag. Den har Vildona som mellanlägg, och Vildona är tunnare än Decovil men ger ändå bra stadga.

”J’ecris” är franska och betyder ”jag skriver”. Bokstäverna strök jag fast med Vlisofix, och sedan sydde jag med raksöm längs bokstävernas form, inte sicksack. Brukar kallas typ ”raw application”. Under bokstäverna satte jag en reservoarpenna. Linnetyget är en stuvbit som legat länge, men det är riktigt fint tycker jag.

Bilderna på bokomslagen laddade jag ned från förlagets hemsida och skrev ut på tyg direkt i skrivaren. Det är ett speciellt skrivarpapper som har tyg monterat på ett papper som man sedan drar bort. Färgen är inte arkivbeständig i 100 år eller så, men lite kul är det.

Den här väskan har inga metalldelar förutom ett runt magnetlås längst upp, och jag insåg att egentligen så var det nog någonting sånt här jag var ute efter när jag först började skapa den här modellen. Den här väskan är lika hög som prototypen, men bredare längst ned.

Det är verkligen snyggt med infodring! Det gjorde jag inte på prototypen, men den var mest framtagen för själva formens skull. Två enkla fickor sitter i fodret så att man kan skilja lite på grejerna om det behövs.

Botten blev riktigt bra. På insidan sitter en kraftig platta gjord av ett stabilt mellanlägg som har klister på båda sidorna.

Här kan man se skillnaderna i modellerna.

Just nu håller jag på att sy en fjärde variant av väskan! Den blir som den till höger, lika hög men med ännu något bredare botten. Den är också gjord av enfärgat linne med applikationer, och när den är klar lägger jag ut bilder här.

Handbageväska i fransk toile

Alltihop började med att jag flög till Skåne två gånger i våras. Mina handväskor är ganska slanka och rymmer inte t ex böcker och paraplyer. Tog därför den här gamla tygkassen som jag sydde för flera år sedan efter ett mönster av Lise Bergene.

ursprung

Men det finns ingen vidare stadga i den här kassen, vilket irriterade mig. Nog borde jag väl kunna sno ihop en stabilare väska?

prototyp

Sagt och gjort, jag ritade ett mönster och sydde en prototyp. Jag ville inte ha en väska som var helt fyrkantig, men såg på en gång att jag gjort botten allt för smal. Väskan gick också att kapa lite på höjden. Den här varianten har varken fickor eller stängning eftersom jag bara var ute efter att hitta rätt form. Trots att detta alltså bara är en dummy går den utmärkt att använda. Mellanlägget är Vildona, vilket ger bra stadga, men är ändå mjukare än Decovil, som jag sedan använde i den ”rätta” väskan.

Så här fick det bli! Väskan är fortfarande bredare upptill än nedtill för att ge ett lite snitsigare snitt. Tyget köpte jag i Aix-en-Provence, och mönstertypen kallas la Toile de Jouy. Det är ritat i slutet av 1700-talet, förmodligen av Jean-Baptiste Huet som gjorde flera sådana här motiv. Just det här tyget kommer från MFTA, Manufacture Française des Textiles d’Ameublement. Jag tycker det är ljuvligt!

På ena utsidan finns en ganska stor ficka som stängs med blixtlås. Bra för biljetter och liknande som man snabbt vill hitta. De fyrkantiga metallringarna (!) sitter fast med stabila linnetampar som orkar stå av sig själva utan stöd.

(I made this bag because I wanted something a bit sturdier as hand luggage when I travel. Something where I can put books, magazines, my iPad, an umbrella and stuff like that. I am no fan of big everyday handbags, but if you are, this bag will probably fit the bill.)

Här ser man på ett ungefär hur stor väskan är. Många tycker säkert att detta är en helt okej storlek för en väska som man använder varje dag, men jag tycker den är för stor. Men om man varje dag bär med sig mycket papper, surfplatta osv osv så funkar den ypperligt.

(Here you can see the size. The outside zippered pocket is perfect for flight tickets and other stuff that you want to have easy access to. The fabric is French with a Toile de Jouy pattern from the late 18th century, probably by the french artist Jean-Baptiste Hue. For interfacing on the bag front, back and bottom, I used Decovil by Freudenberg, which gives a leatherlike feel. It’s fantastic and you can buy it online. For interfacing on the lining, facing och pockets, I always use Vilene H250 which I simply love. You iron on both of these interfacings.)

Väskan stängs med blixtlås. Den lille fiskargossen klarade sig fint, men hans söta vän fick blixtlåset mitt i nyllet.

Blixtlåstamp med pastoral idyll. (Zipper tab.)

Ytterfickan har samma foder som inne i väskan. Det är William Morris klassiska Willow boughs som han skapade 1887. (The pocket and bag lining is William Morris classic ”Willow boughs” from 1887.)

Runt blixtlåsen har jag sytt med neutral färg på tråden. Det kan vara lite knöligt att sy här, och blå tråd skulle avslöja minsta lilla snedsteg.

Stabil botten med väskfötter som skyddar och ger ett proffsigt intryck. (Probably the prettiest bag bottom I’ve ever made!)

Insidan har två stora fickor för att man ska kunna hålla isär grejerna lite. (There are two large pockets inside for easier sorting of your stuff.)

För att ge en uppfattning om storleken la jag i min mobil här. (I slipped my mobile in so you can get a feel for the size of the pockets.)

Så här skulle det kunna se ut på flygplatsen.

Det var först när jag var klar med hela väskan som jag såg hur turligt det här ansiktet hade hamnat på hällan som sitter i ena sidosömmen.

I hällan kan man t ex hänga solglasögon, fina nyckelringar eller annat bling-bling. (This little loop can be used for sunglasses, nice key rings, decorative straps etc.)

bandmiss

När man syr intensivt blir man extremt närsynt. När jag sytt fast ena axelremmen och såg att den invikta änden inte låg helt i linje med remmen utan stack ut 1,5 mm, var jag nära att börja grina och tog fram sprättkniven. Men jag besinnade mig, bestämde att jag skulle sova på saken, och dagen efter kunde jag knappt se det!

snett

Här var jag också nära att sprätta och göra om, men sen tyckte jag att handgjorda/hemgjorda väskor måste få ha sina små egenheter. Det är en del av charmen.

 

(Edit 160106: Och varför skrev jag detta även på engelska? För att jag visade upp inlägget i en krets där ingen talade svenska.)