Vårt dagliga bröd

Mat utan tillsatser har blivit trendigt, och ekologiska råvaror. Att vara en medveten konsument är det nya svarta, och det var nog inte bara under vår julgran som man kunde hitta journalisten och författaren Mats-Eric Nilssons bästsäljande böcker ”Den hemlige kocken” och ”Äkta vara”.

Det är rafflande läsning. Och man undrar – hur kunde det bli så här? Varför stoppar vi oss produkter som är konstruerade för att smaka som den äkta varan men som är syntetiska rakt igenom? Vilken krånglig omväg att gå!

Nej, nu är det riktig grädde och riktigt smör som gäller. Lättprodukterna bör man sky som pesten, och halvfabrikaten.

Men inte ens om vi bakar brödet själva kan vi vara säkra på att det blir rätt. Mjölet ska helst vara malet med stenkvarn, inte stålvalsar. Annars försvinner så mycket av nyttigheterna i skalet att man måste berika mjölet, och vad säger vi om tillsatser? Vi säger usch, blä och fy! 

Det är inte helt enkelt att vara medveten konsument, det tar tid och kan ibland vara dyrare. Men man känner sig väldigt duktig.

Betydligt svårare blir det om man ska försöka förstå vilken mat som är nyttigast. Det pågår nämligen ett matkrig i Sverige som har närmast religiösa övertoner. Vem ska vi egentligen tro på? Doktor Dahlqvist som förespråkar lågkolhydratkost och mycket mättade fetter, eller Fredrik Paulun, som leder GI-anhängarna? Och kan vi verkligen lita på att ett högt kolesterolvärde inte längre leder till hjärt- och kärlsjukdomar? 

I den offentliga debatten slår man varandra i skallen med studier som sägs bevisa än det ena, än det andra. Motståndarens argument underkänns alltid med en fnysning, och kommer uppgifterna från Livsmedelsverket är det som om Hin håle själv har visat sig. Den läkare som hänvisar till empiriska undersökningar får genast höra att han eller hon är köpt av livsmedelsindustrin.

Själv får jag en lätt fadd smak i munnen av den här debatten. Jag kan faktiskt inte köpa resonemanget om att bröd ska betraktas som om det vore radioaktivt. Eller att frukt uteslutande är socker och att grönsaker bara kan ätas om de vuxit ovan jord. Jo, jag vet att människor som lider av diabetes inte kan äta hur som helst, och att gravt överviktiga måste lägga om kosten för att gå ned i vikt. Men alla vi andra då? Är kravet att alla skolbarn ska serveras lågkolhydratkost i matsalen rimligt? 

Och medan vi vuxna funderar över de här frågorna får barn- och ungdomspsykiatrin vid Östersunds sjukhus ta emot allt yngre patienter med ätstörningar. Tolvåringar som har den utmärglade och bröstopererade Victoria Beckham som kroppsligt ideal.

Den här krönikan slutar i en helt annan ände än den började, men frågan är densamma: Hur kunde det bli så här?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *