Jag är nog fortfarande lite lite, lite kär i Tomas Ledin

Den andra säsongen av TV4:s ”Så mycket bättre” går mot sitt slut. Lena Philipsson, Laleh, E-Type, Mikael Wiehe, Eva Dahlgren, Timbuktu och Tomas Ledin har tolkat varandras låtar och berättat om sina liv.
Tomas Ledin, som fyller 60 nästa år, framstår lite som gruppens informelle ledare, en elegant, verserad och omtänksam man som har något gott att säga om alla.
Det har inte alltid varit mitt intryck av honom. När jag var 15 år tyckte jag Tomas Ledin var en ganska överspänd typ som bara snackade om att han fick en ”kick” av det ena eller det andra. Jag och min bästa vän kallade honom för Tomas ”Kick” Ledin.

I november 1978 turnerade Ledin tillsammans med engelsk-svenska folkrockbandet Scafell Pike. Min bästis var helt besatt av dem på det där viset som bara 15-åriga flickor i nionde klass kan vara, och hennes besatthet smittade av sig på mig. Det var för Scafell Pikes skull som jag köpte biljett till konserten i Sporthallen, absolut inte för Tomas Ledins.

Om skivsigneringen på Skivhörnan, om konserten på kvällen och om det som hände på hotell Linden på Storgatan efter konserten, har jag skrivit ungefär 25 febriga sidor i min dagbok.
Ingen var mer överraskad än jag över hur jag uppfattade Tomas Ledin: ”Han är vacker! Snygg till tusen, mycket snyggare än på bilder i tidningarna. När han ler dör man nästan …”
Men det var Scafell Pike som attraherade mest. ”Hälsa Jerry att han är söt!” ropade jag till Tomas Ledin när han stod utanför gängets turnébuss efter konserten (Jerry K Gustafsson var sångare och gitarrist i Scafell Pike samt föremål för min ömma låga). Ledin svarade att det kunde jag säga själv och välkomnade oss på efterfest: ”Vi bor på hotell Linden”. ”Ja, DET vet vi!” svarade jag morskt. Jag och bästisen hade nämligen i smyg följt efter en av bandkillarna när han promenerade till hotellet från Skivhörnan.

Vi gav oss sålunda iväg till hotell Linden. Men det dröjde länge innan vi tordes gå in. Vi övermannades av hysteriska fnitterattacker, men till slut hamnade vi ändå i något som jag i dagboken kallar för hotellets tv-rum. Där satt artisterna och några tjejer som helt klart var äldre än oss.
Något röjigt party var det inte fråga om, mera en sorts stillsam eftersläckning.
Ledin hälsade oss välkomna. Vi pratade knappt med honom utan bara Scafell Pike, men ”flera gånger under kvällens lopp tittade han mot oss och verkade vara mån om att vi skulle ha det bra! Jag blev nästan kär!” står det i dagboken. ”Han spelade backgammon rätt mycket. Det är, enligt honom, en blandning av schack och Fia!”. Ungefär 100 gånger skriver jag om hur snäll han verkade vara.

Sedan kommer det, det som jag fortfarande, efter 33 år, inte kan läsa utan att bli röd om kinderna: ”En gång petade han på mig och frågade så där snällt:
– Hörru, hur gamla e ni egentligen?
– 15, sa jag. Hurså?
–  Näe, jag e nyfiken bara, sa han. Han verkade tycka att vi var äldre. Jag fattar inte att han var så mysig! Jag hade trott att man skulle märka mycket mera av den där ”kick”-attityden. Suck! När han gick och la sig tog han oss i hand och att det var jättetrevligt att träffa oss!”
Några sidor senare kommer ett förtydligande: ”När han frågade hur gamla vi var tror jag inte han sa som jag skrev, utan snarare: ’Jag måste få fråga – hur gamla e ni?’ Nå’t snällt i alla fall!”
Trots att det gått så lång tid, kan jag än i denna dag varken se eller höra Tomas Ledin utan att höra mig själv säga, med ett ganska så kaxigt tonfall: ”15. Hurså?!”

Det var väldigt, väldigt länge sedan jag slutade tro att Tomas Ledin trodde att vi var äldre än 15. Redan i maj 1979 har jag lagt till anteckningen ”eller yngre!”. Han var själv 26 år, förmodligen fruktade han att vi var 13. Han hade kunnat sparka ut oss. Jag är så tacksam att han inte ringde polisen eller våra föräldrar.

Han var verkligen snäll, Tomas Ledin, och det verkar han fortfarande vara.
Och jag? Jo, jag är nog fortfarande lite, lite kär i honom. Och ser i ”Så mycket bättre” en man som åldrats med värdighet. Som faktiskt ser yngre ut än han är …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *