Vem vet? Kanske lever prinsen och prinsessan lyckliga i alla sina dagar.

Så fick de då varandra till slut, prins William och Catherine ”Kate” Middleton.

Eftersom jag hyser ett närmast generande stort intresse för det brittiska kungahuset, missade jag inte en minut av det tv-sända bröllopet i Westminster Abbey i London i går.

Westminster Abbey är den traditionella krönings- och begravningskyrkan för brittiska kungligheter, där regenter har krönts ända sedan Wilhelm Erövraren från Normandiet blev ny kung 1066.

Att gifta sig med en brittisk tronföljare är med andra ord ett sätt att gifta in sig i historien, men Kate Middleton är historisk på många andra sätt också:

Hon är den första kungliga bruden i England som har en universitetsexamen (konsthistoria), den första som bott tillsammans med sin blivande make före bröllopet, den första vars mamma jobbat som flygvärdinna och den första som bott i ett helt vanligt hus med gatunummer, för att ta bara några exempel.

Kates föräldrar är i dag mångmiljonärer tack vare familjeföretaget Party Pieces (postorderfirma som säljer festattiraljer till barnkalas), men familjen är utan tvekan medelklass, och kan inte visa upp månghundraåriga släktträd inom den brittiska aristokratin, som till exempel prins Williams mamma, prinsessan Diana, kunde (släkten Spencer). Och även om ingen i dag på fullt allvar kräver att William skulle ha valt en kunglig brud (det finns inte så många monarkier kvar att hämta någon från), finns det många i den brittiska överklassen som rynkar på näsan över det faktum att Kate är en ”NOCD”, vilket ska uttydas ”not our class, darling”.

Men rätt bakgrund är sannerligen inte det enda som krävs för att ett äktenskap ska bli lyckligt, det är ju Charles och Dianas såpopera ett utmärkt exempel på.

Så här i efterhand måste man ju fråga sig varför inte Charles gifte sig med sin Camilla redan från början? Det skulle ha underlättat oerhört för alla parter.

I stället slutade äktenskapet med Diana i skilsmässa, vilket måste ha känts bittert för drottning Elizabeth, hon som kommer från en tid när skilsmässor helt enkelt inte tolererades. Att Elizabeth hamnade på tronen är ett direkt resultat av det, eftersom hennes farbror, Edvard VIII, abdikerade när han inte fick gifta sig med amerikanskan Wallis Simpson, som var skild inte bara en utan två gånger! Då blev Elizabeths stammande pappa ny kung, och det är om honom som den flerfaldigt Oscarsbelönade filmen ”The king’s speech” handlar.

Drottningens egen syster, prinsessan Margaret, fick inte heller gifta sig med sitt livs kärlek, överstelöjtnant Peter Townsend, just på grund av det faktum att han var skild.

I dag är tre av drottning Elizabeths fyra barn skilda (två har gift om sig), och i kungavänliga morgontidningen Daily Telegraph hävdas det att Kate och Williams äktenskap bara inte får sluta i skilsmässa. Det skulle innebära slutet för monarkin, förutspår man.

Den nu ej levande kunglighet som kändes mest närvarande i Westminster Abbey i går var förstås inte Wilhelm Erövraren, utan prinsessan Diana. Minnena från Dianas begravning 1997, när de unga prinsarna William och Harry följde kistan till fots tillsammans med farfar prins Philip, är väl bevarade hos många, och William är dessutom till utseendet väldigt lik sin mor.

Kate kommer att få finna sig i att bli jämförd med Diana vad hon än gör, men det behöver inte bli till hennes nackdel. Kate är 29 år, född samma år som sin man, och har långsamt men grundligt kunnat skolas in i sin framtida roll. Hennes och Williams relation har haft lång tid (åtta–nio år) på sig att mogna och fördjupas. Diana var endast 20 år när hon stod brud, Charles skulle fylla 33, och hon tvingades kalla honom ”Sir” ända tills de var gifta. De hade ingenting gemensamt.

Att William nu äktar en flicka av folket påminner en del om förra sommarens stora begivenhet i Sverige, när kronprinsessan Victoria och Daniel från Ockelbo gifte sig. De satt för övrigt i Westminster Abbey i går, men var inte bjudna till festen efteråt, trots att det finns släktband mellan familjerna. Victoria och Williams pappa, prins Charles, är nämligen femmänningar, och härstammar från två av drottning Victorias söner.

Efter att ha spanat in i min siarkula, tror jag faktiskt att Kate och William har oddsen på sin sida.

Och vem vet, kanske kan det bli som i sagan – att prinsen och prinsessan lever lyckliga i alla sina dagar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *