Har inte alla författare en egen stil?

Ni har väl inte missat det stora författarbråket som inledde 2011? Björn Ranelid, den ständigt solbrände ordkonstnären som aldrig missar en chans att ta plats i rampljuset, intervjuades om sin medverkan i TV4:s ”Let’s dance”, och sa då att medlemmarna i Svenska Akademien borde ”ta sig ut från kammaren och börja dansa”.

Akademiens ständige sekreterare, författaren Peter Englund, skrev då följande på sin blogg: ”Noterar att Björn Ranelid uppmanat mig att följa hans exempel och delta i dokusåpor. Det kommer inte att ske. Där­emot har jag inga invändningar mot att han gör så själv. Allt som håller Ranelid borta från skrivandet välkomnas.”

Ranelid, svensk mästare i att låta sig förorättas, knyckte på den blonda (blonderade?) nacken och replikerade: ”Han är avundsam. En liten själ. Han kommer aldrig få vara med om det jag är med om, att vara känd över hela Sverige”. Han lovar dessutom att hämnas på Englund, oklart hur.

En pikant detalj i historien är att Ranelid tog heder och ära av ”Let’s dance” i en krönika för snart fyra år sedan: ”Man blir känd och berömd genom att mörda, våldta, förnedra sig på tusen sätt och att medverka som pajas i till exempel ’Let’s dance’”, tyckte han då. Men det är klart, det var innan han blev tillfrågad om att vara med.

Manliga författarbråk är för övrigt som en lite speciellare sportgren. Här delas många smockor ut, och då menar jag inte bara de rent bildliga. Och så detta ständiga mätande! Upplagor, priser, läsare, översatta språk, snopplängder. Det går att tävla i allt.

Björn Ranelid är en person som det är lätt att ha många åsikter om, men även hans sätt att skriva är mycket omdebatterat. ”Ranelidska” kallas det – en metafortryfferad, blommande och, för all del, originell stil som väcker både beundran och avsky. Ranelid själv har sagt att ”en miljon svenskar kan skriva som Liza Marklund, men det finns bara en som skriver som jag”.

Men stämmer verkligen det? Är det inte rentav så att många, för att inte säga de flesta, författare har sin egen omisskännliga stil?

För att bevis min tes utlyser jag härmed en tävling!

• Här nedan hittar ni sex rutor som alla innehåller 25 ord som kan sägas utgöra sex olika författares unika fingeravtryck.

• Para ihop varje författare med den ruta som passar in på honom/henne.

• Mejla in svaret till kicki.gustafsson@op.se, eller skicka ett vykort till mig under adressen ÖP, Box 720, 831 28 Östersund. Jag vill ha svaren senast torsdag 27 januari.

• Vinnaren får en triss pocketböcker: ”Systerskap” av Katerina Janouch, ”Dubbelspel” av James Patterson samt ”Vad mina döttrar bör veta” av Elizabeth Noble.

• Lycka till!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *