Archive for december, 2008

God fortsättning!

måndag 29 december 2008

Det här tomtelandet står på vår byrå i hallen. Snart är de så många att de inte får plats!

Hoppas ni haft en bra jul. Vi var nio personer på julafton, härligt och mysigt. Och kanske, kanske märks det en aning att barnen börjar bli större. Känns som det inte var riktigt samma inferno vid julklappsöppnandet som tidigare år…!

Jag har tagit ut två semesterdagar (i dag och i morgon) och gör egentligen inget annat än latar mig. Och svullar. Nåja. Snart är det nytt år och då blir det skärpning på skarpen!

Har satt en surdeg, inspirerad av den fina matbloggen Pain de Martin. Om ni gillar att baka matbröd, besök den. Mycket informativ och trevligt skriven.

Funderar på att ta en långpromenad. Gjorde det i förrgår också, och det är skönt att få röra lite på försoffade kroppen.

Ingen jul utan pepparkakor

tisdag 23 december 2008

Om ni inte bakat pepparkakorna än är det i senaste laget att börja nu. I alla fall om ni hade tänkt göra degen själva. En pepparkaksdeg kan nämligen inte bakas ut direkt efter att den blandats, den måste ligga och vila i kylen i ungefär ett dygn. Då hinner mjölet svälla och alla smaker komma till sin rätt.

Jag brukar baka Kungens pepparkakor efter ett recept i 1954 års upplaga av Stora kokboken (Wezäta förlag). Det är samma recept som min mamma alltid använde, och kokboken var naturligtvis hennes. Ett kryss skrivet med blyerts i bokens marginal intill receptet markerar att här är det, det allra bästa. En annan anteckning lades till några år senare: “Göres degen i assistenten, tillsätt nästan allt mjöl på en gång. Sant.” 

Varför skrev hon det där sista ordet, “sant”? Kanske för att det var svårt att baka in allt mjöl om man gjorde degen för hand, och det var så hon gjorde den de första åren? Och sedan, när hushållsassistenten från Bosch hade inhandlats, så måste hon intyga för sig själv att nu gällde andra rutiner? Förmodligen var det så.

Utan Kungens pepparkakor blir det ingen riktig jul. Men varje gång jag gör degen inser jag att på samma sätt som cigaretter skulle förbjudas om de uppfanns i dag, skulle pepparkakor klassas som direkt hälsofarliga och dödskallemärkas av Livsmedelsverket. För vad är det egentligen degen innehåller?

Vitt mjöl. Smör. Strösocker. Sirap. Vispgrädde. Ett glykemiskt index som spränger alla gränser. 
Ni förstår ju själva.

Jodå, det ingår ju en del kryddor också, som kanel, ingefära och kryddnejlika, vilket har att göra med att man på medeltiden trodde mycket på kryddor som medicin. Nunnorna i Vadstena bakade och åt på 1400-talet pepparkakor för att underlätta matsmältningen. 

Den fiffigaste effekten av pepparkakor är annars att man blir snäll av dem. Och det är inget nytt påfund, inget som hittades på under 1800-talet när pepparkakan blev en julkaka. Unionskungen Hans, som regerade Sverige, Norge och Danmark 1497-1501, blev ordinerad pepparkakor av sin doktor. Kungen var ofta var på uselt humör, och det var en allmän uppfattning att man blev glad av pepparkakor. Det finns uppgifter från apoteket i Köpenhamn att man skickade hem flera kilo pepparkakor till kungen.

Man får hoppas att Obama och världens övriga ledare har pepparkakan i åtanke, nu när de smider ihop sina krispaket som ska rädda världens ekonomier från totalt sammanbrott. Varför inte införa obligatorisk pepparkaksförtäring strax innan börserna öppnar? 

Kanske bör Obama även minnas att om man trycker sönder en pepparkaka i handen och den delar sig i tre delar, får man tyst önska sig något man vill ska hända. Pröva ni också. Om vi alla gör det ska ni se att 2009 inte blir så dystert, trots allt.

Det finns gränser

måndag 22 december 2008

Jag bakar gärna (nåja) pepparkakor, kokar fudge och syr om julgardiner, men julkort skickar jag inte. Slutade med det för många år sen och känner inget behov av att återuppta sysslan. Och tänk vilket resursslöseri det är dessutom…

Det är en ros utsprungen

söndag 21 december 2008

I kväll köpte jag The Classical Christmas Collection från iTunes Store. Det finns så himla mycket fin klassisk julmusik och det här verkar vara en perfekt samling.

Alldeles nyss blev jag så rörd när Atlanta Symphony Orchestra, Robert Shaw & Atlanta Symphony Chamber Chorus framförde Lo How a Rose E’er Blooming, alltså Det är en ros utsprungen. Det var i Praetorius arrangemang från 1609 som jag sjungit hur många gånger som helst, men man tröttnar aldrig på det. Har dock aldrig sjungit det på engelska:

Lo, how a rose e’er blooming,
From tender stem hath sprung.
Of Jesse’s lineage coming,
As men of old have sung;
It came, a flow’ret bright,
Amid the cold of winter,
When halfspent was the night.

Plötsligt drabbade det mig så starkt, att vi varje jul står och sjunger samma sång på samma sätt sedan mer än 400 år tillbaka!

I Octava sjunger vi de tre första verserna:

Det är en ros utsprungen 
Av Jesse rot och stam. 
Av fädren ren besjungen, 
Den står i tiden fram, 
En blomma skär och blid, 
Mitt i den kalla vinter, 
I midnatts mörka tid. 

Om denna ros allena 
Ljöd förr Jesaje ord, 
Att född av jungfrun rena 
Han frälsa skall vår jord. 
Av Herrens nåd och makt 
Oss detta under skedde, 
Som oss profeten sagt. 

Den späda rosen fina, 
Som doftar salighet, 
I mörkret månde skina, 
Besegra dunkelhet. 
Sann Gud och mänska sann, 
Oss arma mänskor frälsa 
Från synd och död han kan.

Ännu mera jul

söndag 21 december 2008

Anna-Lenas fudge! Eller Vesuvius utbrott. Smeten kallnar på en bakplåt just nu. 

Tillbringade drygt två timmar med att sy en linneduk till vitrinskåpet. Här en närbild på sömmarna. Fållade med hålsöm och gjorde sedan två dekorsömmar i guld och en i skimrande metall. Blev tyvärr lite tråkig när den hamnade på skåpet. Hm. Får se om jag måste sy mera.

Jul i vårt hus

lördag 20 december 2008

Förra helgen bakade jag pepparkakor. Degen blev jättebra och såg ut så här:

Kungens pepparkakor, Stora kokboken 1954 (Wezäta förlag).

I ugnen för cirka en halvtimme sedan:

Saffransskorpor! I år med två paket saffran och hasselnötter i stället för mandel (tog fel i butiken…). Har provat och de blev supergoda. Maken står just nu vid spisen och väntar på att två deciliter grädde, två deciliter socker och två deciliter sirap ska bli knäck.

Glasljusstakarna till höger köpte jag förra veckan. Det var inte det lättaste, att hitta ljusstakar för vanliga kronljus. Det finns hur många varianter som helst på ljusstakar för värmeljus, men till vanliga ljus? Icke. De här tyckte jag blev väldigt fina, även fast jag fick ta till tricket med ischokladformar för att ljusen skulle stå stadigt.

Har i dag slagit in alla julklappar. Tanten i mig slår allt mer igenom. Så fort jag skulle skriva på julklappsetiketterna var jag tvungen att sluta sjunga samt ta på mig läsglasögonen…

I kväll spelar länets stoltheter Jannez i Dansbandskampen. Hur ska det gå?! Självklart ringer vi och röstar!

Lägesrapport

fredag 19 december 2008

• Saffransskorporna bakas i helgen.

• Julklapparna slås in i helgen.

• Anna-Lenas fudge kokas i helgen.

• Limesillen läggs in i helgen.

Ser ni vad lätt och geschwindt det ser ut! Man skulle kunna tro att det redan är klart.

Till denna lista ska läggas att jag gärna vill sy en ny duk till vitrinskåpet. Helst i linne (nähä?!).

Julduken…

tisdag 16 december 2008

… behöver inte sys om. Den var inte fullt så kort som jag trodde, vilket betyder att jag har ett bekymmer mindre!

I dag när jag åkte hem från jobbet regnade det. Hur kul är det? Det vackra Narnia-landskapet är väck.

I fredags tränade jag faktiskt. Hade duktigt med träningsvärk sen…

Hello…

tisdag 16 december 2008

…long time no see. Men jag kan meddela att jag nu har gjort pepparkaksdegen OCH bakat ut den! Tre burkar med hjärtan, änglar, grisar och vanliga runda blev det.

Och så har jag satt i mig fjärde säsongen av Grey’s anatomy på rekordfart. Det underlättade att jag blev sjuk och kunde ligga framför tv:n…

Östersund eller Narnia?

fredag 12 december 2008

Åh, vad jag önskar att ni finge komma hit nu och se hur vackert det är i Östersund! Det har snöat mer än på många år, så begreppet Vinterstaden har sällan passat in så bra. Men det vi alla pratar om nu är frosten, iskristallerna, som svept in allting här. Lövträden ser helt fantastiska ut när deras fina grenar plötsligt blivit flera centimeter tjocka. Det ovanliga är tydligen att det varit vindstilla så länge - iskristallerna växer till sig hela tiden och ramlar inte av.

Min gamla kollega Lena har gjort ett fint inslag i Mittnytt som ni kan se här. Jag har lånat några bilder så att ni får en vink om hur det ser ut.

Men faktum är att det är som vackrast på kvällen. Då förstärks intrycket av att man befinner sig i ett sagoland eller en film; Narnia, Sagan om ringen, John Bauers målningar… Jag kan inte minnas att jag sett Östersund så här vackert förut!

Här står Lena (Samuelson) själv. Lägg märke till björkkvistarna!

Här är länken till Mittnytt igen: Klicka här!

Det här är Tomten som skriver

onsdag 10 december 2008

Eller nej, det är ju bara jag, Kicki! Men det är rätt fiffigt att det går att handla julklappar på nätet. Så slipper man trängas i butikerna. Fast jag måste ju dit ändå…

Men när ska jag baka pepparkakorna? Saffransskorporna? Saffransmuffinsen? De sistnämnda funderar jag på att överraska kollegorna med…

Som avslutning kan jag berätta att min träning är en katastrof. Funderar på att kasta in handduken nu i december och sedan göra stark comeback i januari, då man i vanlig ordning ska börjar ett nytt liv igen!

Pippi på linne

onsdag 10 december 2008

Jag tycker det är så himla kul att sy i linne! Här kommer senaste alstret (eller egentligen inte, men det kan jag inte visa för det är en julklapp):

Det är min nya påse för läppstift, spegel, alvedon osv. Ligger i min handväska. Spetsen kommer från mamma – vet inte om den är köpt eller hemmagjord. Jag har fällt in den i linnet och klippt bort tyget bakom så att det rosa fodret skymtar. Jag tycker det blev jättefint! Ovanför och under spetsen har jag sytt hålsöm med särskild vingnål som för undan linnetrådarna så att det blir små hål.

Otroligt villken tid det tar att hålla på och sy såna här grejer som faktiskt inte är särskilt stora. Men det är mycket detaljer. Undrar just vad timpenningen är?

Så här ser mina nya namnband ut. Det är snyggast att vika dem på mitten och sy fast dem i sidosömmen, men det glömde jag förstås bort. Därför denna variant, inte helt snygg eftersom lappen skevar…

Trettio år sen det ringde ut

tisdag 9 december 2008

Jag förstod att det snart var på gång, men ändå blev jag överraskad när telefonen ringde förra veckan och en kvittrande röst undrade om det var jag som var Kristina.

Jo, det var det ju, men Kristina kallas jag så oerhört sällan, det var mest i grundskolan … 

Bingo! Nästa år är det ju 30 år sedan vi gick ut grundskolan! Det har gått 30 år sedan vi lämnade Parkskolan i Östersund bakom oss för att erövra världen. Nu är det dags att fira detta med en jubileumsfest!

Nuförtiden finns det företag som ordnar den här typen av klassfester, och det var förstås en representant för ett sådant företag som ringde mig. Själva behöver vi gamla niondeklassare inte lyfta ett finger, möjligen för att klia oss i huvudet en stund medan vi funderar över om vi ska gå på festen eller inte, och om vi går, kommer vi i så fall att känna igen varandra?

Välbekanta namn stiger upp från det förflutna likt metangas som frigörs från haven norr om Sibirien: Raffe, Leffe, Uffe. Anki, Maggi, Maggan. Carre, Caiza, Lollo. Vad gör de nu? Vilka bor kvar i stan? Har inte åtminstone två av oss flyttat till USA?

Hittills har inte 1979 års årgång av klass 9b haft någon återförening. Det gjordes ett lamt försök att samlas 1989, men det rann ut i sanden. Kanske hade inte tillräckligt lång tid gått för att vässa nyfikenheten?

Festen som markerar 30-årsstrecket ordnas inte bara för vår klass utan alla som gick ut Parkskolan. Eller om det rent av är en fest för alla nior i hela kommunen? Jag kom mig aldrig för att fråga, tagen som jag var av stundens allvar. Jag menar - 30 år! Tänk att man levt så länge att man kan fira 30-årsjubileum! Var det inte alldeles nyss som vi firade skolavslutningen med en fest på Sandviken? Jag minns det i alla fall som om det hände i går.

Att träffa sin gamla klass kan vara jättekul, men det finns även ett visst mått ångest med i bilden. Tänk på Björn Kjellman i tv-versionen av Jonas Gardells “En komikers uppväxt”. I nutid är han en känd och framgångsrik ståuppkomiker, men i skolan var han en mobbad tönt. När en av de gamla klasskamraterna kommer back stage för att träffa honom ramlar de snabbt in i de gamla rollerna och den hyllade komikern trycks upp mot ett plåtskåp och tvingas sjunga en fjantig ramsa.

Klassmaktsordningen kvarstår.

Jag vill gärna tro att vi vuxit upp på riktigt nu när vi faktiskt har fyllt 45 år. Att vi kan träffas och ha kul utan att någon behöver bli upptryckt mot ett skåp. För vi som gick i samma klass från fyran till nian delar ju när allt kommer omkring stora delar av vår barndom och uppväxt. Vi betydde någonting för varandra. Vi äger samma minnen. 

I mars 2009 får vi se hur det går!

Håhåjaja

måndag 8 december 2008

Precis innan jag skulle åka till jobbet (dvs runt halv fem) ramlade jag ned i ett måndagshåll. Plötsligt kändes allt bara tråkigt, jävligt, jobbigt. Mest av allt jag!

Vet inte varför jag alltid får för mig att jag ska hinna så förbannat mycket varje dag? Och så blir jag lika besviken varenda gång när jag såsar på hemma och inte gör allt det där jag inbillar mig att jag ska göra.

• I dag har jag köpt en extra motorvärmarsladd till bilen så att jag inte behöver ta med mig hemmasladden. Det var ju iofs bra. Köpte även en skrapa med skaft (och borste i andra änden).

• Jag har även köpt en jättefin julkrans till ytterdörren. Det var också bra (förutom att den var ganska dyr).

• Har tvättat håret. Jaha?

Vår panna vill fortfarande inte värma varmvatten åt oss. Vi måste knäppa till säkringen som slår ifrån efter ett tag. JÄTTEKUL. Givaren har bytts två gånger, men uppbarligen var det inte den som felade. En ny hantverksomgång väntar.

Och pengarna räcker ingenstans!

Blä, blä, blä. Hoppas ni har en bättre dag än jag!

(P.S Just ja, jag fick mina namnetiketter i dag. De var fina! Bild kommer)

Söndagsfunderingar

söndag 7 december 2008

• Sitter på jobbet. Alltid lika trist när det är söndag.

• I går hade vi en mindre redaktionskonferens/träff där Tom Alandh var första punkten. I två timmar berättade han om sina reportage och om hur han jobbar i största allmänhet. Vilken man! Han var helt fantastisk, vilket jag var modig nog att säga till honom efteråt. Köpte en bok med hans krönikor från Göteborgs-Posten och läste raskt en tredjedel av dem när jag kom hem. Nu efterlyser jag en dvd-samling med hans bästa reportage!

• Just nu funderar jag på vår röda julduk som jag brukar lägga på köksbordet. Den är egentligen för kort och slutar liksom längs med kortändarna på bordet, det blir inget överhäng. Skulle jag kanske fälla in en bit linne på mitten för att förlänga? Linne som jag syr vackra dekorsömmar med röd tråd på?

• På tal om röd tråd så köpte jag en röd, glittrande metalltråd för nån vecka sen, tråd som bara inte går att använda! Man kan sy några centimeter, sen går tråden av. Fick en särskild metalltrådsnål av min symaskinshandlare sedan jag varit in och klagat, men den gjorde ingen skillnad. Synd.

• Har en vingnål som ska användas till hålsömmar, och det kan nog bli vackert på linne. Skulle mycket hellre vilja sitta i min systudio hemma och testa det, än sitta här på redaktionen och vänta på att materialet till måndagstidningen ska ticka in…

• Tände en massa ljus hemma i går kväll och insåg att, vad fasen, vi har ju knappt några ljusstakar för vanliga stearinljus! Bara för värmeljus. Trist! Vanliga vita kronljus är ju så himla fint, men även röda så här i juletider. Bestämde mig för att åtgärda denna brist redan nu på måndag.