Vad händer här då?

Man kan inte gärna påstå att jag varit särskilt aktiv här den senaste tiden. Det var jätteroligt att göra om hemsidan och rensa upp i röran, men så småningom tog min sjukskrivning slut (jag hade opererat en fotled), och jag började jobba igen. Tyvärr har inte sylusten kommit tillbaka ännu.

Men jag funderar i alla fall lite hit och dit på täcken, filtar och dukar som jag skulle vilja göra, och snart känns det fel att gå runt med en handväska i Harris Tweed nu när våren och snart sommaren är här. Och då måste jag ju sy en ny väska!

selfieI min systudio ligger Tula Pinks ”16th century selfie” från kollektionen ”Elizabeth” och väntar i inte mindre än tre olika färgställningar. Men det är ju det där svåra med att komma igen efter ett längre uppehåll… Hur gör man egentligen för att sparka sig själv där bak?

Handsydda nåldynan klar

IMG_4254

Så är då äntligen min handsydda nåldyna klar!

IMG_4255

Så här såg det ut i början. Man kan förstås klippa egna pappersmallar, men det tar ju en evig tid. Enklare då att köpa färdiga! Tygbitarna klipper man ut i samma form som mallarna , fast något större så att att man kan vika tyget om kanterna och fästa det med limpenna. Till höger på bilden specialtråden som jag berättade om i det första inlägget om denna nåldyna. Det är ytterst tveksamt om jag någonsin kommer att ägna mig så mycket åt English Paper Piecing att all tråd går åt, men den går utmärkt att använda i symaskinen också.

IMG_4259

Jag gjorde en pappersmall som hade 1/4-dels inch i sömsmån på varje sida och ritade runt den på tyget innan jag klippte ut bitarna.

IMG_4252

Så här ser ena sidan ut. Mönstren är William Morris som har dragits ned betydligt i storlek för att passa quilttyger.

IMG_4253

Andra sidan. Jag har fyllt dynan med syntetvadd, men det är inte helt lätt att fördela fyllningen så exakt att det blir alldeles jämnt överallt. Det stör mitt sinne för symmetri. Å andra sidan är det en nåldyna för privat bruk och inget utställningsföremål…

IMG_4251

Som man kan se smälter stygnen in rätt bra med specialtråden från Superior Threads.

IMG_4250

Jag använde samma sorts knapp till bägge sidorna, tycker att färgen funkar.

IMG_4249

Det går att sy igen öppningen snyggare med det som på engelska kallas ladder stitch (på svenska myrgång enligt ordlistan). Då sticker man in nålen en liten bit in i sömsmånen så att stygnen döljs när man sedan sträcker tråden, och man slipper den lite upphöjda kanten. Jag hade dock inte tålamod till att försöka mig på det (jag vet att övning ger färdighet, men…).

Det finns massor med förklaringar och bruksanvisningar (s k tutorials) på nätet som visar hur man syr med ladder stitch, bland annat på Youtube. Här är en sådan liten film.

 

 

The necessary clutch wallet (NCW)

The necessary clutch wallet (NCW) är en plånbok/aftonväska/handledsväska som skapats av kanadensiska Janelle MacKay på Emmaline Bags. Jag tror inte jag överdriver när jag säger att den fått närmast kultstatus på nätet; i skrivande stund är vi 5 068 medlemmar i Facebookgruppen NCW addicts, och fans till mönstret har även tagit fram en mindre modell. Gemensamt för de flesta är att när man väl har sytt en NCW vill man genast sy flera.

Själv har jag bara sytt ett exemplar, sedan var det dags för fotoperation och gips i sex veckor. Men det ska bli flera! Detta första ex fick min dotter i julklapp.

ncw1

Här har jag satt en handledsrem på ena sidan, men det går också att sätta den på andra sidan. Man kan också sätta på en längre rem om man man vill bära den som axelremsväska. I originalmönstret sitter det en bred bård längs kanten på locket, men det har jag inte testat ännu. Men jag ska…

ncw2

Inget av dessa tyger hör ihop med varandra, men matchar verkligen varandra bra.

ncw3

NCW rymmer tolv kort (id, bankkort osv), har två fack innanför kortfickorna där man till exempel kan förvara sedlar, har en blixtlåsförsedd ficka i mitten (mynt, läppstift osv) och ett utrymme i mitten där man kan ha mobilen. Vanliga varianter är att man gör två blixtlåsfickor och att man sätter en liten ”säkerhetstamp” över den öppna fickan i mitten så att inte det som ligger där faller ut. Beroende på vad man använder för mellanlägg kan fickor och ”kropp” bli olika styva – ibland behövs en tamp, ibland inte.

ncw4

Jag tycker att NCW kanske är aningen för stor för att ha i de handväskor som jag brukar använda till vardags (de är rätt slanka), men samtidigt är det praktiskt med en plånbok som rymmer mycket. Och den skulle vara perfekt för en kväll på fest eller restaurang!

Nästa version jag syr ska ha styvare mellanlägg i såväl lock som kropp. Men gipset ska inte av förrän 2 februari och sen blir det rehabträning, så jag vet inte när jag är redo. Funderar förstås nästan varje kväll på tyger! William Morris? Kaffe Fassett? Tula Pink? Förmodligen måste jag göra tre stycken på en gång.

 

Den renoverade systudion

Hösten 2014 renoverade jag min systudio från grunden. Eller jag och jag, vi anlitade hantverkare som lade nytt golv, bredspacklade väggarna och satte upp nya tapeter, men tankemödan var min! (Här är länken till det inlägget som har väldigt många bilder och nördiga beskrivningar.)

Det är ju mycket roligare att ha ett ställe att arbeta på som känns fräscht och helt anpassat efter ens behov. Jag började bli rejält trött på att ha alla tyger nedpackade i lådor (varav bara några var av genomskinlig plast, resten var av papp) och kände ett stort behov av bättre organisation och tillgänglighet.

Allting behövde göras om från grunden, och det var verkligen på tiden att byta golvet som var i original från när huset byggdes 1986.

IMG_1858

lestudio

Jag funderade en hel del på hur jag ville ha det och skrev ned ordentliga anteckningar i en fin liten anteckningsbok:

anteck

Jag bestämde tidigt att alla saker måste kunna läggas undan snabbt och enkelt; på skärbordet/arbetsbordet skulle ingenting ha sin permanenta plats. Linjaler, rullknivar, saxar, askar med småplock – inget sådant skulle ligga kvar på bordet när jag var färdig med ett projekt och hade städat upp efter det.

Jag lusläste Ikeas olika digitala kataloger tills det sved i ögonen – det finns många praktiska lösningar i kök och badrum som passar finfint i en systudio.

Googlar man hittar man snart flera amerikanska tidningar som handlar om craft studios. Jag har köpt ett par ex från Cloth, paper, scissors, men det finns många andra tidningar där man också kan hämta inspiration.

Jag köpte dessutom en amerikansk e-bok med den imponerande titeln ”Organizing Solutions for Every Quilter: An Illustrated Guide to the Space of Your Dreams”, men sedan lugnade jag ned mig något och började intressera mig för tapeter (Cole & son) och golv i stället.

Men allt detta förarbete gjorde att det blev som jag ville. En av de saker jag är mest nöjd med är att det är så enkelt och går så fort att plocka undan när jag är klar med ett projekt. Då är det lätt att starta med något nytt.

————–

(Fördjupad överkurs: Om man verkligen vill grotta ned sig i hur det sett ut i min studio kan man läsa ett gammalt inlägg från januari 2007 som visar hur jag då hade piffat till det. Jag hade erövrat lite mer yta i hallen/allrummet på övervåningen (barnen hade blivit större och tillbringade mer tid i sina rum än på gemensamma ytor) och syvrån blev uppgraderad till en studio. Det som inte syns på de bilderna är den del av studion där jag i dag har det fina meshbackssystemet med alla tyger. På den platsen stod förut en bäddsoffa, ett soffbord och en hylla, men allt det åkte ut i och med 2014 års renovering.)