Jag hade aldrig
sytt ett bargellotäcke förut (man syr ihop en massa remsor till en tub
och sedan skär man rakt över) så jag plockade ut de tyger som jag gillade
minst, "fultygerna". Det vore ju tråkigt att offra sina bästa tyger på
en teknik som man sedan inte rodde i land.
Men det var inte så svårt, och det knepiga hände att tygerna passade
ihop på nåt märkligt vis! Och jag tyckte att täcket faktiskt blev ganska
fint. Det är det märkliga med den här hobbyn, att saker och ting liksom
fixar sig själva.
Baksidan består också av tyger som jag verkligen inte gillar. Lite militärtouch, skulle man kunna säga.
Täcket är kviltat med diagonala rutor.
