DET KÄNNS BRA...
...att vara tillbaka på jobbet, men skönt att det bara är på deltid (50 %) till att börja med. Krönikan här nedan var inne samma dag som jag började jobba igen. Jag hoppas att den inte känns allt för självömkande?
Våren rycker fram på bred front nu. Härligt! I går tvättade vi min lilla Nissan Micra och satte på sommardäck. Nu ska jag bara städa den invändigt också. Jag tror det får bli helgens bestyr.
Tränade i går och det kändes skitbra! Har gått upp på en del vikter. Och i dag är det dags för veckans andra långpromenad. 5,6 km blev det i måndags och jag siktar på det i dag med.
Ett annat säkert vårtecken är att jag vill handla nya kläder och skaffa nytt smink. Clinique har kommit med nya krämögonskuggor som såg helt ljuvliga ut när jag var in på Kicks i går. Men jag som lever på sjuklön måste hålla hårt i plånboken...
Handlade ändå förra veckan lite nya t-shirts, två par jeans (varav ett par ljust sommarblå) samt en jeansjacka (ljust sommarblå). T-shirtarna är från Kapp-Ahl – inte dyra alls men i bra kvalitet som håller för många, många tvättar. I like! [23 april]
k o m m e n t e r a INTE UTBRÄND MEN VIDBRÄND (publicerad i ÖP 22 april)
Jag vet inte om ni märkt det, men den här spalten har varit frånvarande i ungefär en månad.
Spalten drabbades av något som på sjukintygsprosa kan kallas för "tillfällig överbelastning" och var "i behov av återhämtning".
Spalten har inte varit utbränd, men, som finurlige kollegan Ingemar formulerade det, så blev den lätt vidbränd.
Vill man fortsätta att botanisera i bildspråket kan man säga att spalten var på väg att springa rätt in i den berömda väggen men lyckades stanna när det var ungefär två decimeter kvar.
Spalten har nu ägnat sig åt långpromenader och gymbesök och sovmorgnar. Det lär visst bo en sund själ i en sund kropp. Spalten har även försökt att ignorera dammråttor och smutstvätthögar - det har väl gått så där ... Spalten har aldrig någonsin tidigare identifierat sig med ett moderat finansborgarråd i Stockholm, men när Kristina Axén Olin nu kastar in handduken och förklarar att hon inte får ihop tillvaron längre, inser spalten att de har mer än bara åldern gemensamt.
Man ska vara en duktig flicka som har alla rätt och som alltid hinner allting. Jobba heltid (i Axén Olins fall betydligt mer), hinna med familjen, hinna med hemmet, hinna med ett socialt liv, hinna träna och ta hand om sig själv så att man orkar med allt det där som man måste hinna. Maten ska lagas av ekologiska produkter och halvfabrikat är inget annat än Djävulens bländverk. Baka matbrödet själv!
Och helst ska man vara bäst på allting - ingen ska kunna komma med någon anmärkning. Inte äkta hälften, inte chefen, inte kollegorna, inte partikamraterna, inte grannarna, helst inte barnen heller (men har man tonåringar vet spalten att då råder speciella förutsättningar så där kan man inte förvänta sig villkorslös kärlek 24-7).
Spalten är så tacksam över att det var just en moderat toppolitiker som hoppade av karusellen. Hade det varit en sosse eller en miljöpartist hade liksom inte genomslaget blivit lika stort. Sådana där vänstertyper vill ju ha sex timmars arbetsdag och går inte att ta på allvar. Men en moderat! Då snackar vi trovärdighet.
Men något underbart håller på att ske. Våren är på väg! Spalten spanar ivrigt i stora rondellen i Lillänge för att inte missa tofsvipans ankomst. Tofsvipor är byggda av det rätta virket och bryr sig föga om något så oviktigt som tung trafik. Vill man hålla till i en rondell så gör man det.
Mest stärkt blir spalten av tussilagon. En oansenlig blomma kan man tycka, men den är lika intensivt gul som solen själv. Och stark! De decimetertjocka grushögar som ligger vid vägkanterna är ingen match för tussilull. Vill man upp så vill man.
All denna urgamla växtkraft som driver hela våren gör att det börjar spritta i spalten. Tussilago, tänker den. Jag vill också vara en tussilago!
k o m m e n t e r a LYCKA ÄR...
... att se fram emot att börja jobba (halvtid) nästa vecka och redan ha
två krönikor i huvudet.
... att ha kommit en bra bit på väg med träningen
och se resultat.
... att väga drygt 56 kilo och därmed utan problem kunna ha de vita
sommarjeansen som köptes för två år sedan men som satt på tok för
hårt i midjan förra sommaren.

...
att hos postombudet hämta ut det överkast man
sytt till dubbelsängen och
som nu är professionellt quiltat! [18 april]
k
o m m e n t e r a FIT FOR FIGHT IGEN!
Infektionen gav med sig och det var inga problem att göra de tre konserterna
i helgen. Det gick bra på alla tre ställena, men särskilt roligt var
det i går då vi sjöng i den fullsatta Hornsbergskyrkan på Frösön. Det
är alltid roligt när det kommer mycket folk, man blir sporrad! På söndag
har vi konsert igen, vi medverkar vid en musikgudstänst i Näskott.
Detta är sista veckan som jag är sjukskriven
på heltid.
Jag börjar faktiskt sakna jobbet litet. Det kändes lite som
att helgens konserter var ett steg på vägen mot att slussa
ut mig i det vanliga livet igen, och det gick ju bra. I dag har jag gått
min vanliga promenadrunda på 4,4 kilometer. I morgon blir det styrketräning!
[14 april]
k
o m m e n t e r a DAGSFORMEN
Den jävla infektionen i min kropp vill inte försvinna... känner mig åtminstone
inte sämre i dag än i går, men att träna är uteslutet. Och då rasar
min värld lite grann... doktorn poängterade ju hur viktigt det är med
fysisk träning för att komma tillbaka. Ja, ja veeet, jag är inte frisk
nog för att träna nu, men jag blir så stressad av det! Känner mig stressad
av att min sjukskrivning snart är till ända och jag har inte tränat
som jag ska.
Och på fredag ska Octava och Archi
Jamt ha den första av
tre konserter denna helg. Måste bli frisk tills dess! Hatar detta killande
i luftrören, denna löjliga "högfärdshosta" som ännu inte river med sig
nåt slem. När vi hade vårkonserter för två år sen var jag också däckad
av luftvägsinfektion. Fick kortisontabletterna Betapred utskrivna
så att jag klarade av att sjunga, men det var nätt och jämt. Vill inte
att det blir samma sak nu! [9 april]
k
o m m e n t e r a HA!
Inte nog med att min gamla gästbok har slutat fundera, den har även slutat
fungera... [9 april]
k
o m m e n t e r a SKIT OCKSÅ.
Har fått nån infektion i kroppen som jag inte alls vill ha. Fick feber
i fredagskväll och även i går kväll. Lätt hostig. Och jag som har tre
konserter med kören till helgen!
Har inte kunnat gå nån promenad. Och ute öser snön ned. Hur kul är
det? Inte alls! I fredags kändes allt så himla, himla bra – jag tränade,
det var fint väder... och nu känns allt bara tungt och jobbigt. Blä.
Har bytt gästbok eftersom min gamla verkar ha slutat fundera.
Testa! [7
april]
k
o m m e n t e r a
VÅREN
ÄR PÅ VÄG
Jag är sjukskriven två veckor till (förutom den här), sen får vi se. Jag
gissar halvtid. Min läkare har ordinerat fysisk aktivitet, "gärna sånt
som man blir lite svettig av". Har ju min 4,5-kilometersrunda som jag brukar
gå, och så får vi inte glömma styrketräningen! Att bli ordinerad långpromenader
när det är vårsol och takdropp är inte dumt alls. I dag är det dock mulet
och grått.
För att hylla våren köpte jag i går två nya temuggar. De
kommer från engelska Portmeirion och
är helt ljuvliga! Inhandlade på Moas
skafferi här i Östersund.

Det övriga porslinet är lika ljuvligt. VILL HA!
Ha skrivit till företaget och frågat om man kan handla tyg
med samma tryck, man kan nämligen köpa ugnsvante och kökshandduk.
Jag vill såklart sy själv.
Känner mig fortfarande rätt stressad – hjärtat klappar
fortare ibland...
Har nu lagt ut täcket
jag sytt till min brorsdotterdotter
(kan man verkligen säga så?). Jag blev jättenöjd. Första gången jag syr
med rutor som bildar diagonala ränder. Så ser en del av broderiet på
baksidan ut:

Märta och hennes kompis skulle få gå på Tokio
Hotels första
Sverigekonsert, men konsterten ställdes in när sångaren Bill
Kaulitz måste operera stämbanden. Elände! Då fixade den duktiga
pappan biljetter till musikalen Footloose i stället, så Stockholm blev
det i alla fall. Simpan och jag ska gå på bio här hemma minsann: 10 000
B C! [3 april]
k
o m m e n t e r a
|