LONDON – EN KÄRLEKSHISTORIA (publicerad i ÖP 20 mars)
Kan man verkligen vara kär i en stad? Mitt svar på frågan är ett absolut ja, för någon bättre definition på det jag känner inför London kan jag inte hitta.
Jag minns exakt hur det började. Jag gick i sjuan på Parkskolan (1976) i Östersund och denna måndag skulle vi som vanligt ha franska med Karin Zidén. Men fröken var lite försenad till lektionen. Hon hade nämligen varit i London och kom direkt till skolan efter att ha rest hela natten.
Det var alltså en ganska trött lärare som sjönk ned vid katedern, men hon hade ett sådant där drömskt
leende som signalerar att man varit med om något alldeles underbart. Och med hakan stödd i handen berättade hon sedan under resten av lektionen om London och allt fantastiskt som fanns där; de svarta taxibilarna, de röda tvåvåningsbussarna, den lortiga puben Dirty Dicks som inte hade blivit städad sedan 1800-
talt, vaxkabinettet Madame Tussauds, tunnelbanan, Big Ben, Westminster Abbey, Harrods, bokaffärerna på Charing Cross road... Icke ett endaste ord på franska yttrades i klassrummet.
För en 13-åring som älskade engelska tv-serier och vars pappa läste engelsk poesi och Charles Dickens, lät allt det där lika åtråvärt som en bal på slottet. En förälsk-else flammade upp i mitt bröst – jag bara måste dit!
Nu har det gått mer än 30 år sedan där udda fransktimmen, men kärleken håller i sig. Efter gymnasiet jobbade som au pair i nästan ett år, och efter den
tiden tycker jag liksom att London verkligen är min stad. Jag brukar reta
mig på att det nuförtiden är så vansinnigt mycket svenskar där, och anser att de inte ”förstår” London på samma sätt som jag.
Jag är med andra ord en lika irriterande typ som jag själv retar mig på.
Jag drabbas alltid av ett visst vemod i början av varje besök – jag vill att allting ska vara som det var på min tid 1982–83, men efter ett tag går det över och jag känner bara glädje över att vara tillbaka. Den här staden har allt: oslagbar historia, spännande kulturliv, underbar shopping, skön stämning, bra kommunikationer, vänliga invånare och så vidare.
”When a man is tired of London, he is tired of life; for there is in London all that life can afford” (”Den som är trött på London är trött på livet – ty i London finns allt som livet kan bjuda”) sa Dr Samuel Johnson (1709–1784), engelsk författare och kulturpersonlighet. De orden är lika sanna i dag som när de först yttrades.
Det fascinerande är att denna moderna mångmiljonstad lyckas hålla historien så levande. Besök Globeteatern (färdig 1997), byggd för att likna Shakespeares egen legendariska teater så långt det är möjligt, och känn hur den store barden fortfarande är närvarande. Den första drottning Elizabeth ägnas nästan lika mycket spaltutrymme och nya böcker som den som sitter på tronen i dag. Vilken roll gjorde Oscarsbelönade Helen Mirren innan hon spelade Elizabeth II i The Queen? Elizabeth I förstås, i en miniserie från HBO. Självklart vann hon en Emmy (och andra priser) för prestationen.
Pundet är dyrt och London är dyrt, men är ändå värda sitt pris. London är helt enkelt världens bästa stad.
k o m m e n t e r a FETTO!
Uääk, jag har fettat till mig. Känner det på byxorna (vill icke väga mig).
Men nu har jag firat färdigt min födelsedag (i dag, som jag nämnde
på en annan blogg nära mig...) så då får det vara färdigtårtat! Usch,
sen jag började träna regelbundet och äta bättre har jag liksom vant
mig vid att jeansen ska kännas på ett visst sätt, och det är inte det
sätt de känns på nu! SKÄRPNING, GUSTAFSSON!!! Sluta med godiset och
småätandet and just do it. [19 mars]
k
o m m e n t e r a
JAG HAR BLIVIT UTMANAD
1977: Gick jag ut sjuan och började åttan. Var flitig brev-
och dagboksskrivare och missade aldrig Poporama eller Skivspegeln.
1982: Studenten! Jag har aldrig varit äldre och livserfarnare än
då, 19 år som jag var. På hösten åkte jag
till London som au pair and had the time of my life.
1987: Fyllde jag 25, hade jobbat ett par år på ÖP
och kände mig faktiskt oerhört livserfaren igen. Sprang massor
på krogen och trodde aldrig att jag skulle finna den äkta
kärleken.
1992: Hade jag funnit den äkta
kärleken och
gifte mig med honom! I slutet av året stod det klart att vi skulle
bli flera i vår
lilla familj...
1997: Jobbade jag som nattchef och tyckte det var det roligaste jag gjort.
2002:
Drev jag upp plantor från frön för första gången
och fick på så vis en
smärre djungel i vårt uterum. Var ledig juni, juli och augusti
vilken passade bra denna rekordvarma vår och sommar.
2007: Är jag fortfarande gift med den äkta
kärleken och
har blivit tonårsmamma åt en människa som beter sig
ganska så likt den jag var när den här listan började.
Trivs bra i livet och tycker att jag börjar hitta fram till vem
jag är och vad jag vill.
Jag ids inte utmana någon, men den som är lockad att skriva
en lista är välkommen att göra det. [19 mars]
k
o m m e n t e r a MIN ANDRA BLOGG
Ni läser väl min andra blogg också? (undrade hon, oroligt). Jag brukar faktiskt uppdatera den flera gånger varje dag! Länk ligger överst till höger.
[16 mars]
k o m m e n t e r a JAKTEN PÅ DEN PERFEKTA MASCARAN
– DEL 963
Jaha, då har jag återigen snöat in på att jag måste
hitta den perfekta mascaran. Jag använder ju sedan flera år
tillbaka nästan jämt L'Oreals
Longitude, men på slutet tycker jag att den blivit väl
blöt. Den tynger
ned fransarna så att böjen jag gjort (med Shu
Uemuras tång) försvinner. Och vi vet ju alla att det är
dödsstraff på att böja fransarna efter att man målat
dem...
Det känns som att kosmetikaföretagen sprutar ur sig nya mascaror
varje vecka och alla lovar samma sak: Att du ska få de längsta,
tätaste och tjockaste fransar du nånsin kunnat drömma
om. Att alla fotomodeller/stjärnor som marknadsför produkten
har lösögonfransar som dessutom photoshoppats å det
grövsta säger man inget om.
Håhåjaja!
Köpte nyss på mig Max Factors 2000
calorie med böjd
borste som sägs ska ge fin böj, men...nej. Köpte
Maybellines Sky High Curves men den var för tung och
böjde
ingenting. Köpte L'Oréals Telescopic men den borsten var
ju ett skämt. Är
lite förtjust i Clinques Long Pretty Lashes men det är i
torraste laget. Använder ibland Lancômes Hypnose men tycker
nog att den är för tung också.
Nu är jag grymt nyfiken på Max
Factors Masterpiece som fått många bra recensioner på Makeup
Alley. Men kommer det bara att bli ännu en besvikelse..?
VILKEN MASCARA KAN NI INTE LEVA UTAN??
Har man inte bekymmer så gör man sig dem.
Sen skulle jag vilja gnälla lite på sminket från Nars
vårkollektion som jag så glatt släpade hem från London.
Ok, det är ingen katastrof men heller inte så där bra så att jag spinner
som en katt: Läppstiftet som ska vara sheer känns för torrt, lip glosset
doseras för lite på applikatorn och ögonskuggan känns för tunn. Jag skulle
ha köpt det där rouget jag funderade på och struntat i resten. [14 mars] k
o m m e n t e r a EN FÅNIGT LÅNG LISTA SOM CIRKULERAR PÅ NÄTET
SOM JAG TILL SIST KAPITULERADE INFÖR...
Rengöring: Estée Lauder Soft Clean Moisture Rich Foaming
Cleanser, Paula's Choice Skin Recovery Cleanser
Ansiktsvatten: Estée Lauder Soft Clean Silky Hydrating Lotion,
Paula's Choice Skin Recovery Toner
Skrubb el mask: Clinique 7 Day Scrub Cream Rinse-Off Formula, Estée
Lauder Resilience Lift Extra Firming Revitalizing Mask, Decléor
Vitaroma Lift Total
Ögonmakeup remover: Lumene Sensitive Eye Makeup remover
Serum (kategori jag lagt till): Estée Lauder Advanced Night Repair
Ansiktsolja (kategori jag lagt till): Decléor Neroli
Dagkräm: Clinique Superdefense Triple Action Moisturizer
Nattkräm: Paula's Choice Skin Recovery Moisturizer
Ögonkräm: Använder dagkrämen & nattkrämen
till detta
Primer: Smashbox Photo finish
Foundation: Lancôme Teint Rénergie Lift
Färgad dagkräm: -
Concealer: Lancóme Effacernes Longue Tenue
Löst puder: Lancôme Color id
Fast puder: Lancôme Mat Finish
Rouge fast: Nars Orgasm
Rouge kräm/tint/stain: -
Highlighter: -
Bronzer: -
Mascara: L'Oréals Longitude, Cliniques Long Pretty Lashes, Lancómes
Hypnóse
Mascara vattenfast: -
Eyeliner/kajal penna: Lancóme Le Crayon Khól, No 7 Fashionline
Eye Pencil
Eyeliner flytande/gel/kräm: -
Ögonskugga fast: Lancóme Color Focus Palette, Nars, Nouba
Ögonskugga lös: -
Ögonbrynspenna (kategori jag lagt till): Dior Crayon à Sourcils
Läppenna: Clinique Cream Shaper For Lips
Läppstift: L'Oréal Color Riche, Estée Lauder Pure
Color Crystal, Nars
Läppbalsam: Rosebud Salve
Läppglans: Dior Addict Ultra Gloss, Lumene Berry Fun, Nars
"Plumper": -
Hudkräm: ? Fattar inte kategorin
Bodylotion: Body Shop Almond Body Lotion, Nivea och Dove för extra
torr hud
Brun-utan-sol eller en "skimmer"produkt: -
Skrubb: Använder skrubbhandskar
Shampo: Head & Shoulders för torr hårbotten, Sebastian
For Dry Hair
Balsam: Head & Shoulders, Sebastian
Stylingprodukt: Sebastian Sheer Laminates Curling Geleé
Handkräm: Body Shop Almond Oil Hand and Nail
Cream
Nagellack: L'Oréal Jet-Set
"Allround" produkt: -
Doft dag: Estée Lauder Youth Dew Amber Nude, Sarah Jessica Parkers
Beautiful
Doft kväll: Yves Saint Laurent Opium Fleur Impériale
Herre gud. Med tanke på hur många produkter jag använder
borde jag vid det här laget vara totalt ruinerad! [14
mars] k
o m m e n t e r a MELODIFESTIVALEN
2007
Ja, jo, visst är det så. The Ark vann och
de var väl egentligen bäst, men...va faan, jag höll
ju på Anna
Book! Det trodde jag aldrig
skulle hända, men vilken låt! Hela familjen skäms när ställer mig upp
i vardagsrummet och dansar, men... jädrar vad det svänger!
"Mitt hjärta
dansar av kärleken i mitt blod"
Starckars Tommy Nilsson! [11 mars)
k
o m m e n t e r a
HÄR
ÄR DET JAG
KÖPTE I LONDON
Någon (vi kan kalla henne Finna)
ville ha bildbevis på min shopping i London.
Tja, varför inte?!
Här till höger ses den ljuvliga sammetsscarfen som jag köpte på underbara Liberty.
Den är fantastiskt mjuk och skimrar vackert i vecken. Har ännu inte
tordats använda den men ska. Jag tycker färgerna är så vansinnigt
vackra!
Här
bredvik ses etiketten som sitter på scarfen och som man väl
egentligen ska klippa bort...
Liberty är berömt för sina vackra mönstrade bomullstyger.
En tradition som lever kvar från arts and crafts-rörelsen. Jag köpte
tio bitar:

De över bitarna är nya för säsongen,
de undre är det klassiska
påfågelsmönstret i olika färgställningar.
Och en närbild...
På
världens bästa affär, Marks
& Spencer, köpte jag den här väldigt rosa mysdressen i velour.
Det är omöjligt att inte le när man tar på sig den för att den är så
himla rosa. Snacka om tjejfärg ;-) 
Jag handlade även grönt. Den här koftan ser ut som våren
själv. Den är gjord i acryl men känns som kashmir. Kommer från kollektionen Per
Una. Scrolla ned en bit tills ni kommer till Citrus bliss så se ni
min kofta! På ärmarna sitter det en rad knappar vid manschetten, väldigt
sött. Lägg märke till knapparna! De är tre olika sorter.
Slutligen
handlade jag en vårjacka på Marks & Spencer– och följde Miss Piggy-temat
även här.
Yran känns som microfiber och sägs vara "showerproof".
Det blev ett gäng bomullstrosor också, men dem får ni helt
enkelt föreställa er. De går också i rosa! Böckerna orkar
jag inte räkna upp, men jag kan säga att flera av dem handlar om Shakespeare
och drottning Elizabeth l.
[10 mars]
k
o m m e n t e r a UTMANAD
Jag har blivit utmanad av Annica och Finna.
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för
mer information.
Nu gjorde jag precis en sån här lista i februari i fjol, fast med fem punkter. Det blir därför favorit i repris och två nykomplingar (punkt 1 och 6)
1. Det de flesta tycks minnas tydligast av mig i skolan är att jag gillade Roxy Music och Bryan Ferry (bandets sångare).
2. När jag står i vårt badrum och ska sminka mig och/eller borsta tänderna, måste jag ha antingen vänster fot på badkarskanten eller höger fot på toalettstolen. Fråga mig inte varför, jag har ingen aning.
3. Om jag sitter i soffan och tittar på tv eller läser en bok och ser att någon av gardinerna har hakat upp sig på fönsterbrädan eller liknande, eller om någon av kuddarna i soffan ligger med blixtlåset uppåt, då måste jag rätta till det innan jag kan läsa/titta vidare.
4. Jag pillar på mina nagelband och biter på skinnet runt naglarna. Fingertopparna blir inte direkt vackrare av det, men det är omöjligt att sluta.
5. Jag har haft samma basfrisyr sedan 1985 och kommer förmodligen aldrig att överge den. Jag har snedbena på vänster sida och luggen lika lång som resten av håret. Genom åren har jag visserligen permanentat håret, klippt upp det (fast inte så mycket...), haft hellångt eller inte längre än till käkbenet, men snedbenan och den långa luggen har alltid varit kvar.
6. När jag gick i nian svimmade jag på barnkunskapen när fröken ritade och berättade om hur man kunde spricka upp i mellangården vid förlossningen.
Jag utmanar: Anna S, Karin, Agata, Lena, Ewa och Cilla.
När ska jag städa min garderob? Jag har fortfarande inte gjort det! Det här börjar bli direkt löjligt. [7 mars]
k o m m e n t e r a
LONDON , MY LOVE
I torsdags åkte vi till London, Lassegubben och jag, och i söndags kom vi hem. Vi
hade en superbra minisemester! Jag älskar verkligen London, det är
min stad. I höst är det 25 (!!!) år sedan jag åkte dit som
au pair, herre gud. Visst känns det längesen, men ett kvarts sekel..?
Jag
drabbas alltid av ett visst vemod i början – jag vill liksom att allting
ska vara som det var på min tid 1982-83, men efter ett tag går det
över och jag känner bara glädje över att vara tillbaka. Den här stan
har ju allt: oslagbar historia, fantastiskt kulturliv, underbar shopping,
skön stämning, bra kommunikationer och så vidare, och så vidare.
Här står jag på The Millenuim Bridge, en gångbro över The Thames som
landar nästan precis vid The Globe på södra sidan. I bakgrunden ser
man den magnefika St Pauls-katedralen.
The
Globe är alltså den rekonstruerade Shakespeare-teatern. Ett fantastiskt
bygge. Vi har inte sett någon pjäs där (det är inte säsong året runt)
men sa nu att det måste vara nästa mål.
Det
finns en fin utställning om teatern på Shakespeares tid, hur området
såg ut då osv, men själv är jag mest fascinerad av delen om dräkterna.
De kläder som skådespelarna nu bär är gjorda på samma vis som på slutet
av 1500- och början av 1600-talet, dvs utan blixtlås, kardborreband
eller gummiband. Vilket jobb! Otroligt imponerande. Vecken på den fina
kragen här ovanför hålls ihop med nålar, och nålar användes också för
att få tyget i dräkten att få rätt fall.
Lite
kviltinspirerad blev jag på det här tunnelbanetåget. Det är sätena som
är klädda med det här tyget. Fint, va? (Lars kommentar: Du är sjuk!)
Vi såg två musikaler, Billy
Elliot och Spamalot.
Båda var jättebra, men allra bäst var nog Spamalot. När jag var yngre
var jag ett stort Monty Python-fan, och än i dag kan jag många av replikerna
i filmerna utantill. Det var sån skön stämning på Palace
Theatre; alla
var liksom inställda på att de skulle få se och höra något helt fantastiskt,
och jag tror inte någon var besviken efteråt.
Shopping blev det förstås, massor av böcker och filmer
men även smink och kläder. På Selfridges kunde
jag äntligen köpa Nars-sminket jag skrivit om tidigare. Det blev läppglans,
läppstift och ögonskugga från vårkollektionen. Funderade på rouge med
lite mer färg än Orgasm som jag använder (också från Nars), men killen
i montern tyckte att jag passade så bra i det så jag köpte inget nytt!
På Marks
& Spencer, denna fantastiska engelska institution,
blev det i vanlig ordning underkläder men även en ny jacka i en härlig
puderskär nyans (tänk Barbie fast lite dämpat), en supermjuk grön kofta
och en knallrosa mysdress i velour.
En annan institution är Liberty med
sina vackra tyger. Köpte tio (10) 30 cm-bitar på fullbredd, men vad jag
ska sy vet jag inte. Fem av bitarna har det klassiska påfågelsfjädermönstret,
och det har även den ljuvliga sammetshalsduken som är så vacker att jag
knappt törs ha på mig den. Den går i skärt, rosa, persika och lila och
är helt enkelt en dröm.
Bästa middagen var på thairestaurangen Chada som låg två
minuter från vårt hotell, Mandeville.
Hotellet var mycket bra, men frukosten var tyvärr inte så överdådig som
på Berners
hotel där vi bodde förra gången.
På
söndag förmiddag hann vi till och med med en liten sväng till Grosvenor
Square i Mayfair. Det var den finaste adressen i London på Jane Austens
tid, och alla läsare av regency romance vet vad jag talar om! I dag tror
jag inte det finns några hus kvar från den tiden, men historiens vingslag
kändes så smått...
Vi hann med en tur i jätte-jättestora pariserhjulet London
Eye (rekommenderas) samt en kortare sväng på Tate
Modern. Imponerande lokaler. Nästa gång vill jag gå på Tate
Britain vars konst jag egentligen gillar bättre.
Men visst märks det att man är äldre nuförtiden! Herre
gud, så slut man blir av att vara på gående fot nästan hela tiden. Till
slut hade jag plåster på nästan alla tår och vansinnigt ont i fötterna.
Men det var det värt! [6 mars]
k
o m m e n t e r a NÄR
VARDAGEN ANFALLER (publicerad i ÖP 6 mars)
Ibland
gör vardagens återkommande bestyr mig
så trött att jag knappt orkar tänka på dem, än
mindre utföra dem. Ni har säkert era egna speciella hatobjekt
- här kommer fem av mina värsta sysslor: 1) Byta gardiner.
Jo, det blir ju så fint med röda julgardiner till jul och
blommiga sommargardiner 1 juni, men det är ett helt företag
att ta ned, vika ihop, lägga undan, ta fram, stryka, hänga
upp och sist men inte minst fördela mängden tyg på stången
så att det blir ett vackert fall. Det är ett projekt som involverar
pallar, kökets alla stolar, en-person-som-kan-hålla-i-andra-änden,
strykjärn och mitt tålamod.
2) Sopa av bilen.
En kollega erkände att hon blir gråtfärdig när hon
kommer ut på parkeringen och ser att hon mer eller mindre måste
skotta fram bilen. Jag känner likadant. Och varför är
det alltid så att isen på vindrutan är som tjockast
när man är som mest stressad?
3) Sätta i motorvärmarsladden.
Nej, det är inte själva momentet att sätta i sladden framtill
på bilen som är det jobbiga. Det är att komma ihåg
att man inte har gjort det. Ofta sitter man då djupt nedsjunken
i soffan framför tv:n eller står i pyjamas i badrummet och
tar ur kontaktlinserna. Och att behöva dra på sig skor och
jacka för att gå ut och sätta i den där jämrans
sladden känns just då ungefär lika jobbigt som att bestiga
Mount Everest. Eftersom jag tycker det är lite för skämmigt
att rakt av fråga min man om inte han kan göra det åt
mig, brukar jag krångla ur mig något i stil med "vi
skulle väl ha satt i motorvärmarsladden också".
4) Sortera och stryka tvättberget.
Är man fyra personer i en familj blir det gärna en del tvätt.
Och i tvättstugan bildas det ett berg av rena och tumlade kläder,
frottéhanddukar och lakan. När den här synen möter
mig bildas det stundom en sorts dimma framför ögonen, jag ryser
av obehag och backar ut från tvättstugan och låtsas att
det där bara var en ond dröm.
Det konstiga är att när jag väl tar itu med högen
går det ganska fort att sortera och jag tycker nästan alltid
att det är litet småputtrigt att stå och stryka framför
tv:n. Det är alltså i själva verket själva gruvandet
som är det värsta (se även punkt 1, 2, 3 och 5).
5) Rensa garderoben.
Jag läste i en undersökning att vi vanligtvis använder
20 procent av våra kläder 80 procent av tiden. Resten bara
finns där och tar upp utrymme.
• Varför tror jag att jag behöver sex par gamla jeans "som
kan vara bra när man målar"?
• Varför har jag sparat byxor från 1996 bara för att
jag var som smalast då?
• Varför har jag inte förmått att göra mig av
med en röd, kort kavaj som jag köpte på NK i Malmö 1984?
Ställd inför frågor av den här typen är det
mycket enklare att bara stänga garderobsdörren och gå därifrån.
Och hur är det hemma hos er då?
(Kicki Gustafsson är webbredaktör på ÖP. Hon anser
att kontaktlinsen är den största uppfinningen näst efter
hjulet.)
k
o m m e n t e r a
DENNA SIDAS FRAMTID
Bloggtorka tycks råda på många håll. Själv har jag nu två bloggar eftersom
jag har en blogg på jobbet att hålla i gång (se länk till höger). Dessutom
ska jag skriva en krönika i tidningen varannan tisdag – kommer jag
att orka hålla igång även denna sida...? Här kan jag iofs vara mer
privat och fri än jag kan på jobbloggen, men... Vi får se. [6 mars] k
o m m e n t e r a
|