VÅREN ÄR HÄR OCH DET ÄR UNDERBART! Publicerad i ÖP 31 mars
  Myror har iakttagits på Rödön. Från Torvalla kommer tussilagoobservationer. Tranor har siktats utanför Bispgården.
  Solen avslöjar obarmhärtigt all vintersmuts som fastnat på fönstren och de flesta bilar ser ut som de kört över en nyplöjd potatisåker. Barnen tar fram sina cyklar.
  Kort sagt: Våren är här. Visst är det underbart?

  När jag väntar på bussen strax efter klockan 6 på morgnarna sjunger fåglarna så intensivt att det nästan blir enerverande. Deras minst sagt expressiva sång är visserligen lätt att tolka som enbart sprudlande livsglädje, men vi vet ju alla vad det handlar om: Att ragga upp en partner, sno ihop ett bo och säkra avkomman.

  Själv har jag en annan sorts telningar att ta hand om – de späda plantor som trängs på mina fönsterbrädor.
  Tomater, två sorters tagetes, petunia, penséer och lobelia.
  Oroligt vakar jag över dem. Har de tillräckligt med ljus? Är jorden lagom fuktig eller är den för blöt? Är den kanske på tok för torr? Borde jag gödselvattna mer?
  Varje dag när jag kommer hem från jobbet är plantorna det första jag tänker på.   Tänk om de stått i direkt solljus alldeles för länge! Ska jag mötas av slokande, gröna blad som inte har en chans att återhämta sig?
  Men hittills har det gått bra (bortsett från lobelian som torkat ihop) och jag är stolt som en nybliven mor över min prestation. Kanske har jag ärvt någon liten trädgårdsgen av min fenomenala odlarmoster i Krångede?

  Det finns föresten många som har vackra trädgårdar i Östjämtland. Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta visar att länet innehåller växtzonerna 6, 7 och 8 (samt förstås fjällvärlden), men vissa fickor i Bispgården och därikring verkar lika bördiga som trakterna kring Linköping och Västervik – växtzon 2.
  Så icke i Skogsmon i Torvalla. Här ligger västan på direkt från Oviksfjällen, men som tur är är en del av vår altan inglasad. Det gäller dock inte rabatterna, även om en del skulle behöva allt skydd de kan få.
  På denna altan trängdes förra sommaren inte mindre än tretton tomatplantor. Jag hade inte hjärta att slänga bort någon av dem sedan de som mycket små hjältemodigt klarat av ett smärre frostangrepp. Det ledde till att vi själva så småningom knappt hade plats att sitta där ute.

  Jag gjorde debut som tomatodlare den sommaren. Fröna tog jag från en helt vanlig tomat som låg i kylskåpet och lät dem torka på ett hushållspapper. Nu var ju inte det en tomatsort som var tänkt att odlas i kruka av trädgårdsnoviser, utan förmodligen en holländsk kvisttomat som yrkesodlare driver fram.
  Mina tomatplantor växte så det knakade trots att jag nöp bort varenda ”tjuv” som vågade sig fram mellan blad och stam. Den speciella tomatgödningen med äkta guano (det vill säga fågelskit) gjorde säkert sitt till, samt värmen som slog alla rekord i fjol. När det var som hetast var jag tvungen att vattna tre gånger om dagen, och till slut kändes det som om jag inte tordes lämna huset och trädgården ens för några timmar.
  Plantorna var djupt mörkgröna och väldigt dekorativa, men några tomater mognade inte fram förrän en bit in i september. Fast chutneyn som maken gjorde av de gröna tomaterna var väldigt god.
  I år blir det fem plantor, max. Och jag har köpt frö och dessutom planterat dem en månad tidigare än i fjol. Tomater i juli?

  Men sommaren i all ära, våren är den roligaste tiden tycker jag. Att dag från dag se hur lökarna törs titta upp allt mer, hur bladen på plantorna blir större, hur allting stretar och vill opp. Då är livet härligt!

SÅ HÄR SER EN 40-ÅRING UT!
  Jag lovade att lägga ut en bild från mitt 40-årskalas, så håll till godo! Klänningen och sjalen är väldigt vackra, tycker jag själv. Och jag ser i alla fall glad ut! Lägg märke till att min hud är ganska exakt lika ljus som sjalen.
  Hörde jag någon säga albyl?
  Festen blev i alla fall väldigt lyckad och jag tror de flesta hade riktigt roligt. Jag var ganska nervös innan, men när folk satt sig vid borden och allt var så vackert dukat och vin hälldes upp i glasen och min kör sjöng...ja, då kändes det nästan overkligt! Allt detta för mig? Jo, jag vet att det var jag som bjudit in alla osv, men det kändes så mycket större och härligare i verkligheten än när jag satt och planerade på papper!
  Vi var 60 pers, villket innebär att detta var den största festen jag/vi haft sedan bröllopet 1992.
  Har jag då slutligen accepterat att jag är 40 år? Ja, jag tror det. Nu har jag gått genom grinden. Och jag har ju en ung make (snart 36)!

  Tack föresten till alla som gratulerat mig via mejl och gästbok! Ni är så rara!

  Våren har kommit med stormsteg. Helt otroligt vad det smält snö de senaste veckorna. Bor jag verkligen i Östersund? Jag hoppas, hoppas att vi får en lika tidig och fin vår som i fjol. Då kom det aldrig något bakslag i april utan det blev en vår att minnas för resten av livet. Kan man ha sån infernalisk tur att det händer igen?! Peppar, peppar, ta i trä...

  Har börjat att skola om mina plantor. I år blir det bara fem tomatplantor (13 ifjol) men desto fler tagetes. Petuniorna vet jag inte riktigt när jag ska skola om? Tycker de är så små och sköra att jag inte vet om det går nu.
  Av mina 15 små lobeliatussar har bara två överlevt, resten torkade ut (jag var i Barcelona fyra dagar, men Lars lovar och svär att han skötte om dem exemplariskt - tja, när de är späda kan det ju räcka med blott några timmar för länge i solen).
  Känner dock inte samma trädgårdsiver i år som i fjol...men det kanske kommer?

  För övrigt är jag lite hit och lite dit. Det går upp och det går ned (hej, Finna!). Jag tycker jag blir trött för ingenting och det mesta känns jobbigt. I går gjorde jag visserligen en heroisk röjning på hela övervåningen, men det känns som att jag skulle behöva extrakrafter.
  Att det är vår och ljust ute är förstås kul, men jag är så trött att jag helst måste släcka redan 21.30 om kvällarna.
  Ack ja, ack ja, ack ja. Dock har jag de senaste timmarna börjat må lite bättre. Kanske behöver jag inte kasta in handduken än? [26 mars]

HEJ SVEJS
  Jag har varit borta ett tag. Har tappat lusten att uppdatera... Det blir ju så ibland, som ni kanske märkt. Många dagboksskribenter på nätet är lite upp och ned. Ibland skriver man ofta, ibland blir det bara några pliktskyldiga rader då och då.

  Jag har varit i Barcelona! Det var kul. En fin stad som jag gärna besöker igen. Vi var 25 personer från ÖP som åkte denna omgång, och jag har aldrig tidigare varit i ett så stort resesällskap där jag känner samtilga människor. Kändes väldigt tryggt.
Om ni åker till Barcelona, besök för allt i världen Sagrada Familia Den spanske arkitekten Gaudis stil påminner inte om något annat jag sett i hela mitt liv!

  Jag har fyllt 40. I går. Men själva firandet blir på lördag, då vi blir drygt 60 personer som kalasar tillsammans. Tack gode Gud hittade jag i går en klänning som var precis i min stil. Svart sammet med blommor i mina färger. Till det bär jag en champagnefärgad sjal. Bild kommer senare!

  Åsså blev det krig. [20 mars]

SKÖNT MED SPORTLOV
  Jag hade sportlov onsdag, torsdag och fredag förra veckan. Vi åkte slalom på Vemdalsskalet både onsdag och torsdag och ingen skrattade åt mig! Jag klarade till och med av att åka bygellift. Jag är stolt över att kunna meddela att jag dessutom avancerade från barnbacken till vanlig, grön pist. Tyvärr kunde vi inte åka ända från toppen eftersom det blåste för mycket.
  Barnen var jätteduktiga. Märta var skittuff och såg ut som hon aldrig gjort annat än åkt skidor. Stavar använde hon inte alls, ”de är bara i vägen” fnös hon.
  Simon stod på bra och lärde sig snabbt att svänga. När jag stannade i halva backen för att se att han kom ned som han skulle sa det bara SWISCH och så var han förbi...
  Förhoppningsvis kommer vi iväg på någon mer skiddag innan vintern är slut. Synd bara att det är en så dyr sport. Fyra liftkort är inte billigt, även om man bara åker halvdag och två kort är för barn.
  Men, det är alltid skönt med nya världscuppoäng.

  I övrigt mår jag piss och skit och allt känns jobbigt och jag vill inte vara med.
Handlade lite kläder på lunchen, bland annat nya jeans, men det är en mardröm att se sig själv i provrumsspeglarna. Jag ser ut som Barbapappa ungefär. Fast med mera veck.
  Mitt hår är som en stor jävla risbuske som är omöjligt att få någon kontroll över (om man inte sätter upp det).
  Är jättestressad över Barcelonaresan och mitt 40-årskalas och en massa andra saker också som inte är så stora var för sig, men som blir ett berg när jag lägger ihop dem...
  Blä! Är jag på väg mot höstens kris? Går jag mot en ny sjukskrivning?
Jag hatar att må så här. Fucking, fucking, fucking hate it.

  Lyckades peta ned en massa frön i jorden i helgen. Tomater (tänker dock inte ha 13 plantor som i fjol), hänglobelia, penséer, petunia och två olika sorters tagetes. Faktum är att tagetesfröna redan börjat skjuta skott! [10 mars]

MINISEMESTER
  Vi skickade bort barnen på sportlov i fredags och fick en härlig helg som nästan kändes som semester.
  På fredagen gick vi på after work med ett gäng kollegor, sedan blev det bio. Vi såg Chicago med Richard Gere, Cathrine Zeta-Jones och Rene Zellwegger i huvudrollerna. Den var jättebra, ändå kom jag på mig själv med att sitta och önska att få se musikalen på en riktig teaterscen i London eller varför inte New York. Film är ett platt medium...
  Vi var väldigt oroliga över hur Richard Gere skulle klara av att sjunga, men faktum är att han gjorde sig roll med bravur. Skoj!
 
På lördagen packade vi pimpelspön och matsäck och tog en tur på Storsjön eftersom det var så härligt väder. Det blev en ganska lång utflykt men inga napp. På kvällen fixade Lassegubben trerättersmiddag - glace au four till efterrätt! Oj, vad gott det var.
  På söndag blev det ytterligare en pimpeltur, men inte heller denna gång fick vi någon fisk. Men vad spelar det för roll, det mysiga är ju att gona sig i det vackra vädret och njuta av fikat utomhus.

  I morgon åker vi till Svenstavik och hälsar på svärföräldrarna. Onsdag och torsdag hade vi tänkt åka slalom i Vemdalen . Ungarna är taggade till tusen men själv är jag nervös! Jag har bara åkt slalom en enda gång i mitt liv, och det var just i Vemdalen (i barnbacken).
  Det ska i och för sig bli kul att pröva igen, men tänk om jag gör bort mig? Tänk om alla i backen slutar åka och bara ställer sig och skrattar åt mig?!
  Märta har åkt några gånger och tycker att det är jättekul, Simon gör debut.
Tänk om vi blir en skidåkarfamilj efter det här? Tänk om Simon blir en ny Ingmar Stenmark? Tänk om Märta blir Pernilla Winberg? Tänk om jag blir Mr Bean?!

  Har köpt såjord och frön så nu är det dags att plantera. Tomater, tagetes, lobelia, penséer, petunia. Men först måste jag sortera, stryka och lägga undan tvätt, annars får jag inte plats i tvättstugan. [3 mars]

Upp igen