Just nu

HAR VI HÖRT DEN FÖRUT?
Jag fortsätter att läsa sent på kvällarna. Nu är det Michael Chrichtons Passagen som gör att jag inte kan släcka lampan fast jag borde.
Jag skrev ju en krönika (se längre ned på denna sida) om tidsresor och medeltiden, och det visade sig att det var exakt det som Passagen handlade om. Snacka om skräddarsytt för mina behov...

I går började kören (Octava) igen. Kul! Men jag känner att mina stämband inte är 100-procentigt återställda efter sommarens laryngitsväng. På höjden får jag liksom en hinna över stämbanden, i alla fall känns det så. Mystiskt.

Skivköp 1: Det blev Robyns nya trots allt. Och den är bra - särskilt Blow my mind och I should have know.
Skivköp 2: Mina gamla hjältar Kraftwerk har släppt första fullängdaren på 17 år: Tour de France soundtracks. De låter precis så som man kunde förvänta sig och är därmed helt OK för mig.

Har för mig att jag förut tyckte att Carolina Klüft var en jobbig person? Nu älskar jag henne.

Den senaste tiden har så många människor i min omgivning råkat ut för tragiska och tråkiga saker att jag inte varit med om liknande. Otillräcklig är ordet för hur man känner sig. Just nu tänker jag extra mycket på A {{{kram}}}.

Och så var det skolstart igen. Märta går nu i fyran och Simon i tvåan. Smått ofattbart. Var det inte alldeles nyss de slutade med nattbllöjor...?

Nästan hela helgen gick åt till att sy köksgardinerna, men det blev väldigt bra måste jag erkänna. Jag har nog aldrig sytt så snygga gardiner förut. [26 augusti]

DUMMA JAG
I dag är jag trött som en tok. I går klev jag ju upp klockan 05, men gick jag och la mig i tid på kvällen sen för att orka med? Jo, det gjorde jag! 21.30 parkerade jag under täcket.
Men.
Somnade jag då? Nej. I stället låg jag och läste tills 23.10.
Dumma, dumma jag! Jag var förstås "tvungen" att läsa min nyaste romance, Take a chance on me av Susan Donovan.
Jag undrar hur många gånger jag skällt på mig själv för det här? 90 000 gånger, skulle jag tippa.

Efter jobbet i går travade jag iväg till tygaffären och köpte de där tjusiga gardintygerna jag pratade om i går. Det kändes jätteroligt redan när jag var på väg till affären - jag kände hur jag liksom gick med en särskild spänst i steget.
Nere på stan var det massor av ungdomar i gymnasieåldern, och plötsligt slog det mig: Hade jag vid 16 års ålder någonsin ha kunnat ana att jag en dag skulle se fram emot att handla gardiner?!
Och om någon hade talat om det för mig (att det skulle bli så), skulle jag då ha trott på den personen? Fat chance, baby!
Håhåjaja. Det är väl tur att man utvecklas i alla fall ;-) [21 augusti]

MITT-I-VECKAN-RAPPORT
Håhåjaja. I dag är jag trött. Kan bero på att jag låg och läste till 22.45 och var tvungen att kliva upp 05 i morse...
Så tidigt måste jag upp om jag ska hinna tvätta håret och fixa till det och ändå vara på jobbet 06.30. Först tvätta, sedan torka med hårtork (vilket tar ganska länge eftersom jag har tjockt hår), sedan forma/släta ut med varmluftsborste och slutligen en sista finish med plattångsborsten från Babyliss. Puh! 05.50 kunde jag sätta mig och äta frukost...

I lördags var vi på bröllop. Väninnan Fia slog till och äktade Martin. Det var en rejäl tillställning med drygt 130 gäster. Jätteskoj! Men var jag verkligen tvungen att hålla ut så länge att klockan blev 05 innan jag ramlade i säng...?

Har sett ut ett fantastiskt snyggt tyg till nya köksgardiner. Går i våra köksfärger grönt och gult, men innehåller även brunt i olika nyanser och orange. 85% bomull och 15% lin ger snyggt fall. Vill ha! Funderar även på att skaffa en extra gardinskena och sy en kort kappa i enfärgat tyg som ska sitta "framför" de andra gardinerna. Om och när detta blir klart kommer bilder.

Funderar på att skaffa Robyns senaste skiva. Eller är jag för gammal? Jag kanske kan låtsas att Märta ska få den.

Det känns att hösten är i faggorna. Även om det fortfarande är ganska varmt dagtid blir det kallt på nätterna. Kvällarna blir mörka allt tidigare...men jag tycker det känns ganska mysigt. Nu är tid att vara pysslig!
Överhuvudtaget mår jag ganska bra nu. Har fattat två beslut som jag känner mig mycket nöjd med - måtte jag bara orka vara konsekvent. [20 augusti]

SKÖNA FREDAG
Trots att det i september är tre år sedan jag slutade som nattchef och därmed fick lediga kvällar och helger, njuter jag fortfarande lika mycket av fredagar. Det känns exklusivt och priviligierat att få gå hem på fredag eftermiddag och veta att man inte behöver komma tillbaka på jobbet förrän på måndag morgon!
Fredagsmys blir det som vanligt, fast med en deceimerad skara: Bara jag och Simon är hemma. Lars spelar och Märta har åkt till farmor&farfar med sin bästis Nichole.

Tusen tack för alla komplimanger om min nya frisyr! Det är mig ett nöje att kunna meddela att jag själv faktiskt lyckats få håret nästan lika fint som hos frisören. Trodde ni inte va? Jag rekommenderar varmt produkten Mod'Liss från BabyLiss. Det är en sorts plattång med piggar som på en boste. Piggarna griper tag i håret och det blir lättare att släta ut och forma håret än med en vanlig plattång, det tycker i alla fall jag.

Har köpt lite DVD-filmer till lågpris hos Discshop: The Mask (Jim Carrey), 84 Charing Cross Road och Picnic at Hanging Rock. Den sistnämnda är gjord i Australien 1975 och blev genombrottet för regissören Peter Weir. Det är en helt fantastisk film! Oerhört vacker, suggestiv och emotionellt laddad. Läs mer om filmen här.
Det är roligt att titta på film, särskilt DVD. Vi har en ljudanläggning till vår DVD-spelare, en sån där med fem satellithögtalare och en subwoofer. Det blir onekligen ett rejält tryck i ljudet, lite biokänsla faktiskt. [15 september]

TÄNK OM MAN ÄNDÅ KUNDE SE TILLBAKA (publicerad i ÖP 9 augusti)
Säkert har ni hört talas om rymdteleskopet Hubble. På en höjd av 612 kilometer glider det fram i en omloppsbana runt Jorden. Det tar 97 minuter för teleskopet att göra ett varv, och eftersom Hubble sköts upp i april 1990 av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har det hunnit bli en hel del varv vid det här laget.
Hubble har tittat och tittat och tittat, och det konstiga är att ju längre bort det tittar, desto längre tillbaka i tiden ser det. Ljuset från de allra avlägsnaste stjärnorna har tagit miljarder år att nå Hubble, och optimistiska astrofysiker hoppas att Hubble en dag ska kunna ta bilder av The Big Bang, Universums födelse, som beräknas ha ägt rum för 12–15 miljarder år sedan.

Som person betraktat är jag ungefär så långt ifrån astrofysiker som man kan komma, så därför törs jag ställa frågan:
När blir det möjligt för Hubble att se tillbaka på människosläktets födelse?
Att kunna resa i tiden har länge varit ett tema för science fiction-författare, men de stöter lätt på svårigheter. Om man kan resa i tiden, kan man då förändra historiens gång genom att till exempel mörda Hitler redan när han låg i vaggan? Vilken värld kommer man då tillbaka till? Knappast den som man lämnade.
Alltså: Vore det inte mycket enklare om man helt enkelt bara kunde titta tillbaka i tiden? Se men inte röra. Se och lära men inte göra.

Själv drabbas jag ibland av sådan historiefrustration att det kryper i hela kroppen. Det går ju inte (i dag) att få veta Hur Det Verkligen Var När Det Verkligen Hände. Men jag vill ju så gärna! Och bland det första jag skulle vända kikaren mot är medeltiden.
Tack vare nya forskningsrön har medeltiden de senaste åren skakat av sig det dystra epitetet Den Mörka. I Sverige har Jan Guillou lyckats få nästan varenda människa (mig, till exempel) att intressera sig för medeltiden genom sina böcker om riddaren Arn, men många andra skribenter har också lyckats väl med att berätta om medeltiden.

I sommar har jag plöjt Dick Harrissons bok Stora döden, som handlar om digerdöden, och Maja Hagermans Spåren av kungens män, som handlar om Sverige efter vikingatiden och våra första kristna kungar. Båda författarna belönades med Augustpriset i fackboksklassen, Harrisson 2000 och Hagerman 1996. En annan intressant bok är Svenska medeltidsbrev: framväxten av ett offentligt skriftspråk av Inger Larsson.

Jag använde några sommardagar till att trampa runt i Arns fotspår i Västergötland och hann med klosterruinerna i Varnhem och Gudhem, Skara domkyrka och kyrkorna i Husaby och Forshem. I Forshem fotograferade jag kyrkans märkliga stenreliefer – på en av bilderna har ett tempelriddarkors huggits ut ovanför huvudet på kyrkans byggherre, och i Jan Guillous böcker är byggherren därmed tempelriddaren Arn Magnusson.
Men ingenstans fanns Hubbles tidsteleskop.
Hur såg munkarna ut som bodde i Varnhems kloster?
Vad åt de för mat? Hur smakade den?
Hur såg Birger Jarl ut? Skulle jag kunna förstå vad han sa? Hur ofta tvättade han sig och vem sydde hans kläder?
Hur såg människorna ut som gick i kyrkan? Trodde de på allvar på den kristne guden och i så fall varför? Förstod de nånting av mässan som hölls på latin?
Hur många människor kunde läsa och skriva?
Hur lät sångerna de sjöng?
Nej, ingenting av detta kan man säkert veta i dag. Böcker om den svenska medeltiden är fulla av formuleringar som ”man kan möjligen ana sig till”, ”med tanke på hur det såg ut i övriga Europa, så kan det även i Sverige bla bla bla”, ”eftersom nästan inget finns bevarat går det inte att säkert säga” och så vidare, och så vidare.
Frustrerande.

När jag sett mig mätt på medeltiden skulle jag rikta tidsteleskopet mot Jesus. Hur gick det egentligen till när han föddes och vad hände när han dog? Vad var det för budskap han predikade och har hans efterföljare lyckats tolka och förmedla det han verkligen menade?
Nog vore det spännande att få veta.
Eller kanske inte ändå.
Kanske vore det bara beklämmande.

EN NY KVINNA!
Eftersom jag förstår att ni legat sömnlösa och undrat hur min nya frisyr ser ut kommer här ett bildbevis.Tjusigt, va?
Tyvärr kommer jag inte att se ut så här när jag själv ska fixa till det. Här har alltså min frisör jobbat med stylingkräm, fön och plattång...själv skulle jag behöva fyra armar och ögon i nacken för att få till det.
Det märkliga är att jag hade precis sån här frisyr i slutet av tonåren/början av 20-årsåldern, men då hade jag mycket rakare hår. Då kunde jag tvätta håret och sedan bara ruska på huvudet, så la sig håret som jag ville. I dag? I wish!
Sedan jag fick barn har mitt hår bara blivit vildare och tjockare. Överhåren bak är ganska lockiga och ibland nästan krusiga. Weird.

Kunde inte motstå reklamen för skivan Oriental summerhits. Låten Ja sha taan med Fun'da'mental går nästan oavbrutet hemma... [7 augusti]

EN FÖRANING OM HÖST
Jaha, nu är jag inne på min andra jobbvecka efter semestern. I dag är vädret kyligare och vinden känns vass. Det blir allt mörkare om kvällarna och snart...snart är hösten här.
Håhåjaja.
Men vi har haft en väldigt varm sommar med lite regn, och min semester var (som jag nämnt ett hundratal gånger) sex veckor lång, så jag klagar inte!

Spridda skurar:
EMU-valet står mig redan upp i halsen. På redaktionen dränks vi i insändare och debattartiklar om för- respektive nackdelar med EMU, och det roliga är att alla är så tvärsäkra på hur det blir, oavsett om man för eller emot.

Ikea känns inte alls lika roligt som förr. Var i Sundsvall för några veckor sedan och tyckte att det fanns färre saker att välja mellan av allting. Men jag vill gärna ha skåp och lådor ur serien Magiker till matplatsen.

Vita Husets andra säsong släpps som DVD-box i mitten av september!

Händels Messias har jag inte repeterat en enda gång trots att jag ska vara med i kören i höst. Dumt?

The devil wears Prada av Lauren Weisberger är en jättekul bok. Den handlar om en ung kvinna som direkt efter college får jobb som assistent till den fruktade chefredaktören Miranda Priestly på ansedda modetidningen Runway. Chefredaktören visar sig vara en Chefredaktör From Hell, och allt blir så mycket roligare när man vet att detta är en så kallad nyckelroman, där tidningen Runway i själva verket är amerikanska Vogue, och Miranda Priestly är ingen mindre än Anna Wintour!

Dr Phil har plötsligt blivit en angelägenhet. Varje vardag klockan 19 visar TV 4 hans show och jag bara måste titta. Det är visserligen reprisavsnitt som visas nu, men det är lika intressant ändå: Hur får man barnet att sitta på pottan? Äta maten jag serverar? Sluta att skrika och slåss när det är sovdags? Hur vet jag om min äkta make är trogen? Hur blir jag av med mina skuldkänslor! Dr Phil can help y'all!

I morgon ska jag klippa mig. Den torra risbusken måste ansas rejält. Efter att ha haft håret uppklippt en längre tid siktar jag nu mot jämnlångt igen - intresseklubben antecknar. [5 augusti]

Upp igen