Dag fyra på semestern
  - jag och barnen är i Krångede och hälsar på Ulla-Britt och Stig (=min moster med make). Moster Kristina från USA är också här några veckor; trevligt att träffa släktingar!
  Det amerikanska inslaget är lite exotiskt, tycker Märta. Vad betyder government till exempel?
  Simon stannar kvar tills söndag medan jag och Märtan åker hem redan i morgon. Då är det nämligen avslutning på simskolan, och det kan vi ju bara inte missa...

  De två första dagarna på min semester regnade det i princip oavbrutet. Kändes inte helt hundra. I går var det uppehåll men mulet, men i dag har det varit riktigt bra. Det är så härligt bara att sitta i skuggan på en altan, höra en traktor lite avlägset, insupa doften av syréner, se en hästmyra krypa förbi, dricka kaffe utomhus...försöka läsa en bok, men lägga ned den var tjugonde sekund bara för att förlora blicken någonstans i fjärran och känna att nu ÄR det faktiskt sommar!

  Jag är inte den som desperat kastar mig på marken så fort solen skiner för att bli solbränd, jag klarar mig så bra ändå. Ljumma kvällsvindar när klockan närmar sig halv nio, det är fantastiskt nog.

  Det rycker i lapptäckestarmen igen. Vet inte varför, men jag har börjat gå rundor i tygaffärerna. Kom hem med 1,5 meter smårutigt i oblekt/gammelrosa. Passar bra ihop till tygerna från två gamla sommarklänningar som gjort sitt. Och en extremt pyjamasliknande byxdress (vida byxor som slutar en bit ovanför fotleden och vid, rak jacka) i vit och skärt från mitten av 80-talet som jag i dag inte fattar att jag var så himla nöjd med då när jag använde den. Nu är den snart ett minne blott.
  Ligger och funderar på kvällarna hur jag ska klippa, vilka mönster som passar ihop, hur stora bitarna ska vara... Har till och med köpt ett nytt strykjärn att ha i syhörnan. Men hur ska jag hinna sy om vi ska måla hus? Låt oss se det så här: Nånting ska man ju göra om det regnar också. [29 juni]

Midsomrig midsommar
  Midsommarhelgen innehöll allt en midsommarhelg ska; lövning av midsommarstång, små grodorna, sill, snaps, jordgubbstårta. Och ett barn som var argt varenda minut: Märta. Suck.

  Vi har haft besök av vänner från Stockholm. De hade med sig ljuvliga adoptivdottern Ebba, 6 månader. En mörkögd skönhet från Colombia som var så söt att man blev tårögd. Och pigg och glad och snäll, naturligtvis! Jag blev kär. Och är det inte märkligt att alla bebisar luktar på det där speciella viset? Litet sött, lite surt, litet vanilj...man vill bara snusa och snusa och snusa.

  Har ni följt Rickard Hoberts filmer? Vi har sett några stycken: Både Ögat och Spring för livet var helt okej, tycker jag. Men nyligen hyrde vi Där regnbågen slutar, och jag säger bara: Jisses! Ett sånt pekoral!
  Moralen i filmen ("Det är dumt att ljuga") framförs lika subtilt som när en flodhäst dansar balett. Och storstjärnor som Tommy Körberg, Peter Jöback och Helen Sjöholm har övertalats till att framföra musikalnummer som är lika patetiska som gymnasielyrik. Hur kunde detta släppas igenom?!
  Vi var tvungna att snabbspola förbi musikalavsnitten, det fanns inte skämskuddar stora nog att hålla framför ansiktet...

  Och i morgon börjar jag min semester! Jag tror att jag ska unna mig att slöa och slappa. Förhoppningsvis kan jag vältra mig i romanceläsning (postgången avgör detta). Husmålningen får anstå ett par dar. [25 juni]

Åh, åh, åh nu är det nära!
  I dag jobbade jag näst sista dagen innan semestern börjar. Ledig midsommarafton och midsommardagen, jobbar söndag, sedan: Fem Veckors Semester!!

  I några dagar nu har vädret varit varmt och nästan kvalmigt, men de riktiga åsk- och regnvädren har uteblivit.
  Det är en märklig känsla att det kan vara varmare utomhus än inomhus när man bor i Jämtland. Man vet inte hur man ska klä sig, och rätt vad det är kan det komma en häftig vindpust som kräver kofta på bara armar. Ack ja!

  Jag och maken tillbringade flera timmar på vår delvis inglasade uteplats i kväll. Gitarr, Den Svenska Sångboken, "Taube måste ju ha varit ett geni!", "...och Olle Adolphson", "...och Hasse å Tage", "...å Jules Sylvain".
  Och så gick vi faktiskt en runda i trädgården och bara njöt! Vårt söta körsbärsträd, de tjusiga ormbunkarna på baksidan, rabatten i skuggan av pilträdet, trädgårdslandet, svartvinbärsbuskarna...och allt är vårt! [22 juni]

Var kom det ifrån?
  I morse när väckarklockan ringde (05.30) var jag så trött att jag trodde jag skulle svimma. Men det gick att kliva upp ändå.
  Och utan att jag vet hur det gick till, ploppade följande fras fram i huvudet redan innan jag lämnade sovrummet: "Tyst min mun så får du socker".
  Varför?
  Har ingen aning. Jag har inte läst det nyligen, har inte sagt det nyligen, har inte hört det nyligen. Det enda som verkar logiskt är att jag drömt det, men jag minns inte drömmen.
  Så nu har jag jagat runt nätet för att hitta frasen i något sammanhang, men icke. Och orden snurrar fortfarande runt i skallen.
  Märkligt.

  Jag blir så trött på alla börs- och ekonomikrönikörer/-experter/-tomtar. Först tjatar alla om att aktier ska ses som en långsiktig investering, sedan sågar alla Teliaaktien efter tre dagar. Är det långsiktigt?

  Min ömma moder meddelade just att hon tänkte svänga förbi oss i eftermiddag med jordgubbar och grädde. Gott. Gott-gotti-gott-gott!

  Postutbärningen på vår gata är minst sagt ojämn. Ibland kommer posten före 11, ibland strax före 17. I går sprang jag ut till brevlådan säkert tio gånger, bara för att mötas av tomhet. Ytterst irriterande.  
  Och när posten väl kom, framåt 17, var det bara reklam och räkningar. Var är alla mina romances som jag beställt från England?! [21 juni]

Hit me baby one more time!
  Lars och jag fastnade framför MTV:s rockumentary om Britney Spears i går (ja, det var halvtidsvila i den sorgliga fotbollsmatchen mot Italien). Herre gud! Den flickan verkar ha bestämt sig vid 4 års ålder ungefär att hon skulle bli en superstjärna när hon blev stor.
  Nu är frk Spears visserligen bara 18 år, men hon har onekligen hunnit med en hel del, och slagit massor av rekord (av typen bäst säljande tonåring osv), är glad och klämmig men klarar också av att spela så mycket på sex att moralorganisationer i USA naturligtvis tagit offentligt avstånd, bränt hennes skivor osv osv.
  Men sådana protester ger ju bara motsatt effekt - folk köper skivor som galningar istället.
  Personligen är jag ganska less på Britney, hennes senaste singel spelas varje dag i Märtas rum, och jag gillar inte hennes sångröst. Men jag tycker den svenska anknytningen (Dennis Pop, Max Martin, det faktum att hon spelat in skivan i Sverige!) är kul, jag gillar att hon verkar vara en framåt tjej som vet vad hon vill, och det faktum att hon appelerar till båda könen: tjejerna vill vara Britney, killarna vill vara ihop med Britney.

  Medan vi satt där började jag fundera på hur jag var när jag var 17. Vad gjorde jag, hur var jag, vad ville jag?
  Jag fyllde 17 i mars 1980. Gick första året på gymnasiet (humanistisk linje), hade mitt första riktiga förhållande, jobbade i elevkåren, åkte på kurser med Elevförbundet, festade med gymnasieföreningarna, pluggade (en del i alla fall!), träffade kompisar osv.
  Jag gjorde verkligen inte som Britney, dansade och sjöng för brinnande livet medan jag lade världens skivköpare under mina fötter!
Jag kan inte minnas att vi överhuvudtaget diskuterade i såna termer; "Vad vill du bli?" "Popstjärna!" Icke.
  I dessa dagar, när alla kidsen verkar vilja bli programledare på ZTV, är det kanske svårt att förstå, men på min tid (the dark ages) tänkte vi inte så. I alla fall inte på samma sätt, så ofta, så många! Jag menar: vi hade för bövelen bara två TV-kanaler då! MTV var inte ens uppfunnet, kommersiella radiostationer otänkbart. TV-serien "Fame" var väl det närmaste man kom fantasier om att vilja bli kändis.
  Eller är jag puckad i roten och har glömt hur det var?
  Nä, jag tror inte det. Scenen i dag ser helt enkelt annorlunda ut. Det finns många fler opportunities (wow) i dag.
  Lars menade att han och hans kompisar visst hade planer på att bli popstjärnor. Nu är han visserligen fyra år yngre, men framför allt är han man. Och så var det då, och är väl ganska mycket mest så nu med: det är killarna som bildar band, killarna som greppar gitarren, killarna som ska slå igenom.
  Men sen kom som bekant Madonna!
  Ja, jisses. Och allt det här bara för att vi tittade på MTV en stund.

  Naturobservation: Rönnarna blommor rejält i år. Det är vackert, ljuvligt. Och syrenerna håller att på att slå ut på vår gård. Mums.
Simpan har blivit förkyld igen. Snuva och hosta. Inte roligt när alla kompisar är ute och leker och man själv måste vara inne. Förhoppningsvis blir det inte så allvarligt, febern var i alla fall nästan ingenting. [20 juni]

Så konstigt det kan bli
  Jag hade faktiskt tänkt att uppdatera i går, men kvällen försvann i ett märkligt töcken.
  Vi hade en slö dag när vi bara var inne och läste (kallt, blåsigt och regnigt väder satte P för utomhusaktiviteter). Klockan 17 lade jag ifrån mig boken och sträckte ut mig på soffan för en tupplur.
  Klockan 18.30 stormade barnen in för att titta på barnprogram, och jag, halvdöd av trötthet, vacklade in i sovrummet och sov till 20.30!!  
  Då klev jag upp, tog ut linserna och borstade tänderna. La mig "på riktigt", läste en liten stund, somnade och sov hela natten.
  Känner mig seg och allmänt luddig i huvudet i dag. Behov av semester, kanske?! Eller håller jag på att bli sjuk? Eller är det lågtrycken som håller på att ta kål på mig?

  Har snart läst ut Beach. Bra? Mja, jo, kanske... Har lite svårt att förstå varför den blivit en sådan kultbok, men å andra sidan är jag ingen backpack-resenär själv, men... Har man sett Robison i svensk TV några år är det ganska lätt att man får programmet i huvudet när man läser Beach. Har dock inte hittat någon Anders Lundin-figur ännu
.
  I övrigt känner jag mig tjock, slapp och försoffad. Jag tränar ingenting nuförtiden, och det är _inte_ bra. Jag blir galen över att jag har så dålig självdisciplin. Blä! [19 juni]

En iskall lördag i juni
  Halva juni har gått. Vädret ser rätt vackert ut så här på kvällskvisten, men skenet bedrar. Det är väldigt kallt och blåsigt. Som vanligt. Trist. På väderleksrapporterna har det snackats om frostvarning...

  Jag var i odlartagen i dag. Satte frön som jag köpte i går. Det blev morötter, rödbetor och kålrötter. Spännande! Från i fjol hade jag lite sallad- och rädisfrön kvar, så dem petade jag också ned. Jag var lite sugen på att pröva broccoli, men då skulle man helst förodla inomhus, och det finns det ju inte tid för längre. Håhåjaja. Jag är nog ingen riktig bondmora!
  Men jag gläds åt att det ser ut att bli ett fint blomår. Vårt lilla körsbärsträd är översållat med små vita blommor; det ser ut som det klätt sig till bröllop. Och äppelträden runt om i stan är lika vackra de.
Körsbärsvin hör verkligen sommaren till, tycker jag. Det är en så intensiv körsbärssmak, ett litet glas räcker lång väg. Och sitter man inomhus och tittar ut kan man ju i alla fall låtsas att det är riktig sommar ute. [17 juni]

Jag - en ytlig, urblåst shoppingbimbo?
  Det var inte utan att jag höjde på ögonbrynen när jag började läsa Karolina Ramqvists krönika i på sidan 2 i Dagens Nyheters kulturdel i dag.
  På grund av rubriken? "Lyxig förpackning är inte längre en garanti" ?
Nej. Utan på grund av att ungefär en fjärdedel av krönikan handlar om MIG! "En Kicki Gustafsson" som jag kallas.
  Vet ni vem Karolina Ramqvist är? En ganska ung kvinna som är recensent och krönikör i DN, och som blev rikskänd när hon sågade Ulf Lundell, fick ett mycket magsurt brev av honom ("Saknas det pojkvän?") och sedan publicerade brevet i antologin "Fittstimm".  
  Lundell ansåg att hans upphovsrätt var kränkt och hotade att stämma DN (eller åtminstone DN:s förlag), och alla medier i hela Sverige rapporterade om detta. Det slutade med någon sorts förlikning, plus att brevet i nya upplagor av "Fittstimm" inte längre publiceras i sin helhet, utan citeras.
  Och en sådan skribent sätter tänderna i mig! Vojne, vojne. Ska jag vara smickrad eller förorättad?
  Krönikan börjar med att Karolina Ramqvist talar om att Bridget Jones är tillbaka. Hon berättar lite grand om första boken, vilken sorts författare Helen Fielding är, och vilket litet våp Bridget Jones egentligen är och att inget har hänt nu när bok nummer två är ute:

    "Bridget har fortfarande inga åsikter, ingen IQ och ingen självkännedom: på varenda sida är det biologistiska relationshandböcker, bulimiattacker, klantande på jobbet, väntade vid telefonen och vitt vin eller lite shopping för att dämpa ångest. Som i varje liten virrpanna till kvinnas liv, ni vet.
  Till stor del handlar det om det som alla människor vet att kvinnor vill: att "unna sig". Det är högkonjunktur nu och man unnar sig i hundraåtti. En Kicki Gustafsson tipsar på sin hemsida om den nya Bridget-boken och berättar om sin senaste Londonresa. Frukostbyffén (sic!) med chokladmuffins och tre olika sorters mysli (sic!) var värd flygpengarna bara den, och så hade hon en mycket givande eftermiddag på Marks&Spencer:

[Här citerar Karolina ordagrant det jag skrev att jag hade köpt. För att slippa att skriva in det en gång till, hänvisar jag till det jag skrev i januari, där ni kan läsa om hur jag frossar bland nattlinnen och BH:ar (och även om vilka böcker jag köpte, de lyckade besöken på Towern och The Globe och en hel del annat om inte handlar om att handla saker]

  "På Liberty's var hon bara tvungen att köpa sig en pashminasjal: aprikos och det mjukaste man kan tänka sig, på tok för dyr men helt nödvändig för hennes själsliga lugn, skriver hon. Precis som Bridget skulle skriva. Ungefär samtidigt som Helen Fielding fick sin första bästsäljare blev hela jävla världen - ja, hela den överbetalda delen av Sverige - som Prozacen hos Bridget Jones: det är fullt med krämiga ögonskuggor, delikatessdiskar och pashminasjalar inte minst."
[...]
  Men alla som har det någorlunda förspänt måste nu inmundiga så mycket flärd och praliner de bara kan. Det dövar ångesten och ökar tillväxten och är absolut inget att skämmas för. Som söndertrasad arbetskvinna måste man få lov att ta hand om sig: ta ett bad med rosa glitterexplosioner eller köpa några u-n-d-e-r-b-a-r-a små lyxartiklar, det lär ungdomstidningar, dammagasin och helgbilagor. Men jag byter hellre liv."

  Ord och inga visor!
  Jag har gått och funderat en del under dagen hur jag skulle kommentera det här. Ska jag vara arg, upprörd? Sur och sarkastisk? Ledsen i ögat?
  Mja. Såhär känns det:
  1) Båda böckerna om Bridget Jones är väldigt, väldigt roliga. Helen Fielding är en författare fylld av humor. Det verkar Karolina Ramqvist helt ha missat och läser i stället böckerna som vore de skrivna av...dare I say it, Ulf Lundell! Är det förbjudet för kvinnor att skratta åt sig själva?
  2) Läser man vad jag skrev om vårt Londonbesök handlar kanske en femtedel om shopping. Eftersom jag är journalist själv, skulle jag vilja säga så där som alla påhoppade personer älskar att slänga ur sig: "Det där är helt ryckt ur sitt sammanhang!".
  Men va fan. Det bjuder jag på. Det jag verkligen skulle vilja tala om för Karolina Ramqvist, det är:
  3) Att jag faktiskt har köpt en till pashminasjal, fast genom Letsbuyit den här gången.
  Den är ljuvligt lavendelblå, större än sjalen jag köpte i London men kostade trots det mindre. Eftersom jag är ganska frusen av mig är den perfekt av svepa om sig när man sitter i TV-soffan eller läsfåtöljen.
Samma fåtölj som jag för övrigt läste "Bridget Jones - The Edge of Reason" i. [16 juni]

Sommar i Jämtland...
  Plus 8 grader och kallblåst. Det är jämtländsk sommar det. *suckar*
Ska det vara så här hela sommaren nu? Vi ska ju måla huset - kommer färgen att hinna torka innan snön faller i höst? Finns det verkligen ingen ansvarig som kan ta tag i det här?!
  En person i min närhet (låt oss kalla honom "B", han är lång, tunnhårig och bär glasögon, och jobbar dessutom som chefredaktör) sammanfattade läget så här: "Uppehållsväder...det mest uppgivna ordet som finns".

  Jag är lite småförtjust i Bomfunk MC's "Freestyler", men vafan är det dom sjunger om? "From the top of my..." tongue? Dome? Torn? Door? Toor?

  Äntligen har jag gjort slag i saken och köpt hypade Beach av Alex Garland. Själv är jag väl så långt från backpacks-folket man kan komma (typ trygghetsnarkoman), men jag ser fram emot läsningen. De inledande sidorna känns bra.

  Fotbolls-EM. *gäsp*
Det roligaste är låtarna! Herre gud, jag trodde aldrig att jag skulle kunna gilla en låt av Markoolio, men hans "Mera mål" är toppen. Åsså gillar jag Staffan Hellstrands "Explodera", skitmycket. Men E-type - uuuäähhh! [15 juni]

Du som gillade gårdagens uppdatering kommer att ÄLSKA den här!
  Nej, det där var väl kanske lite falsk marknadsföring, men så där säljs ju gärna actionfilmer och tuggummi-techno. Och dåliga komedier. "Om du gillade Fyra bröllop och en begravning kommer du att ÄLSKA Fem skilsmässor och åtta aborter!!". "Du som gillar ambient techno: Här är sommarens hetaste skiva för dig, Techno Till You Drop 25!!!!"
Det jag egentligen ville säga var: Här är jag igen och vem hade trott det?!?

  Okej: Snygg, snyggare, prinsessan Madeleine. Jag säger bara en sak: WOW.
  Det har ju snackats i flera år nu om att hon är den klart läckraste bland kungabarnen, och nu när prinsessan fyllde 18 år visade det sig att det var ju helt rätt. Rena, klara drag, lång och slank, vackra ögon, bedårande mun med perfekta tänder...
  När Estée Lauder tröttnar på Elizabeth Hurley (jag har redan gjort det) och jagar ett nytt ansikte borde prinsessan Madeleine vara ett självklart val. På alla "officiella" bilder som tagits med anledning av 18-årsfirandet är hon så perfekt att alla ord blir överflödiga.
  Nu lär ju inte pappa kungen och mamma drottningen tillåta att deras yngsta dotter används för att nasa rynkkrämer, men...kanske parfymer?!

  Äntligen har Liza Marklunds Studio sex kommit i pocket. Köpte den i går och kunde inte lägga den ifrån mig förrän klockan var alldeles för sent och det bara var några timmar kvar tills jag skulle gå upp och gå till jobbet. Hon skriver alldeles lysande bra, Liza. Lyzande! [14 juni]

Nejmen, hon rör ju på sig!
  Det märks på besöksstatistiken att folk snart helt gett upp hoppet om den här sidan. Inte så konstigt. Det konstiga är väl att sidan trots allt får besök.
  En röst ur det förflutna tyckte i ett mail att jag borde börja reloada igen, annars fick han ju inte veta vad som på hände i mitt liv. Då kände jag genast, att JAA, nu ska jag verkligen börja uppdatera igen! VARJE dag, hela juni från och med nu!!!
  Nåja.
  Den som lever får se.

  Ärtan-Märtan-Snärtan har börjat sitt livs första sommarlov. Bara en sån sak. Och i dag började simskolan. Om tre veckor ska det vara klart, och då räknar jag kallt med att hon ska vara som en delfin i vattnet.
  Lillebror Simon, 5 år, hade det inte lätt. Tusen miljoner frågor om varför inte han fick bada, och varför fick inte han lära sig simma och får jag bada bara fötterna då? Och varför får inte jag gå ensam längst ut på kanten vid bassängen som är fyra meter djup?

  Världens bästa moster, Ulla-Britt, har varit här och fixat trädgård igen. Känns lyxigt! Och maken Stig passade på att sätta potatis åt oss. Själv ägnade jag mig åt att klippa ned Ölandstokar och rensa bort drivor av världens ihärdigaste ogräs: revsmörblommor. Hur kan de växa där de bara är sten? Dessutom odlar jag min gräsmatteångest, som vanligt. Usch.

  Vi ska måla huset i sommar. Känns väl inte så kul att man vill krama hela världen precis, men det måste göras. Hittills har maken varit duktig och tvättat huset och börjat måla om altanräcket. Jag spar mig (?) tills vi drar igång på allvar, dvs när semestern börjar om två veckor.

  Har jag sagt att vi renoverat färdigt hallen? Det blev väldigt bra i alla fall. Nu är det bara Märtas rum här på nedervåningen som inte är omgjort. Till hösten kanske? Övervåningen orkar jag inte tänka på...

  Teliaaktier, Teliaaktier, Teliaaktier. Har du köpt? Inte? Jooo! Vi tog en halv börspost, alltså 100 aktier. Så nu ska vi se om vi törs ha is i magen och låta dem ligga till sig, eller om vi ska gripas av panik och sälja för 86 spänn när vi fick köpa för 85.

  Jag har läst ut Frank McCourts fortsättning på Angela's ashes (Ängeln på sjunde trappsteget), 'Tis. Jättebra, precis som första boken. Något mindre sorglig. Rekommenderas.

  I övrigt har jag spenderat nästan skämmigt mycket tid på All About Romance där romanceböcker diskuteras på höjden. längden, bredden och tvären. Ett måste för varje romanceläsare.

  Jag tappade rösten för några veckor sedan. Bokstavligen. Gick till doktorn som drog ut tungan på mig, tittade ned i halsen och konstaterade: Illrött hela vägen ned! Laryngit.
  Men det var förstås virus, så jag fick ingen medicin. Satt hemma i ett hörn och läste, tyckte synd om mig själv, sov på soffan när jag blev för trött och funderade på varför man, när man är frisk, kan längta efter att bli sjuk så att man ska får vara hemma och ta det lugnt? När man är sjuk vill man inget annat än bli frisk. När man är sjuk känner man sig sjuk och ämlig. Det är knappast mysigt. All energi går att till att bara finnas till, att gå i trappor eller laga mat känns oöverstigligt, och man kan för sitt liv inte fatta hur någon kan orka underverk som att cykla ända in till stan!
  Det enda som är bra med att vara sjuk är att det går över till slut, och man blir frisk.
  Efter detta blytunga visdomsord säger jag Tack för i dag! [13 juni]

Upp igen